Undermålig plogning och hyvling i kombination med vägsaltning har medfört trafikfarliga vägar med dålig framkomlighet.
Snömodd, spår, ojämnheter och halka, har varit den direkta orsaken till olyckor och stopp i trafiken på flera håll. Trots uppenbara brister så vidhåller Trafikverket, att saltning av vägarna bidrar till färre dödade och skadade i trafiken.
Att vägsaltningen de senaste åren kommit att dominera vinterväghållningen beror inte på att den är särskilt trafiksäker eller effektiv, utan på att det är en billig och förhållandevis lättanvänd metod.
De negativa effekterna bortser man naturligtvis ifrån av olika skäl. Det har gått mycket prestige i detta och tidigare väl beprövade metoder som olika former av sandning har inte prioriterats. Utrustning som fungerar genom hela temperaturskalan har dessutom skrotats.
Följden av denna ensidiga "vägsaltsfokusering" blir naturligtvis extremt förrädiska trafikförhållanden.
Salt används i stället för plogning, med moddiga svårkörda vägar och halka som följd. Risken för trafikstörningar, tillbud och olyckor ökar.
Det märkliga och smått komiska i sammanhanget är, att när man behöver skapa framkomlighet vid ett stopp, så beordras sandbilarna ut. Då är det vanlig sand, som får trafiken att rulla igen! Är inte detta märkligt?
Saltningsvansinnet måste upphöra och nya metoder för att klara vinterväghållningen måste tas fram.
Vi behöver trafiksäkra och bra vintervägar - men inte vägsalt!