Insändare: Skrota regeln

I dag kan den som jobbar deltid endast fyllnadsstämpla i 75 dagar, sedan får man välja om man ska jobba deltid eller stämpla på heltid. Om man nu kan använda sig av ordet "välja" i detta fall.
Att jobba 50 procent, utan annan ersättning eller inkomst, kan man inte mer än överleva på. Inte nog med det så kommer ens framtida ersättning från A-kassan att grunda sig på den deltidslön man har haft. I de flestas fall blir den nya ersättningen inte många kronor.
För några år sedan förfärade sig Mona Sahlin över hur hemsk denna 75 dagars-gräns var.
"Pang! så klipper man förutsättningen för många kvinnor att försörja sig!" Hon framhöll att det var en kvinnofälla.
Visst, jag är beredd att hålla med vad Sahlin sa vid den tiden. Men det jag inte kan förlika mig vid är att den kvinno/låglönefälla som då var så förkastlig inte tycks vara det längre.
Det är för kostsamt enligt Östros att ta bort den om man samtidigt ska höja taket för A-kasseersättningen till 930/950 kronor.
Man väljer alltså att prioritera de som tjänar omkring 25 000 kronor per månad. Anställda inom kvinnodominerade yrken, med många deltider, är de som får stå tillbaka. Låglönegrupperna får stå tillbaka för dem som tjänar mer.
Är det en solidarisk väg att gå? Definitivt inte! Jag har inget emot att man höjer taket i A-kassan, men ogillar lika mycket att man nu backar från borttagandet av 75 dagars-regeln, med hänvisning till höjningen av taket.
Detta medför att man ökar utanförskapet och cementerar låga nivåer inom arbetarkollektivet.

Är detta tacken till de som arbetar inom bland annat Kommunals och Handels verksamhetsområden?
Tänk om, Östros och Sahlin! Skrota 75 dagars-regeln och stå upp för låginkomsttagarna!