Sedan snart 40 år har jag som landstingsanställd läkare först i Boden och sedan i Piteå samarbetat med vårdcentralen i Arjeplog, varför jag anser mig ha viss kännedom om vårdcentralens verksamhet och avståndsproblematiken i Norrbotten.
Landstingsledningen i Norrbotten driver nu hårt förslaget att lägga ned läkarjouren i Arjeplog av besparingsskäl, vilket innebär att ingen läkare ska få finnas i beredskap helger och nätter.
Samtidigt lägger man förslag att reducera antalet observationsplatser på vårdcentralen från tre till två. Detta förslag verkar vara en politiskt beordrad kompromiss framtagen av tjänstemän i landstingshusets tankesmedja.
Det är naturligtvis meningslöst ur verksamhetssynpunkt att ha observationsplatser utan någon läkare, som kan observera och bedöma patienterna efter kontorstid (nätter och helger). Men målet är ju att i slutändan helt avveckla observationsplatserna.
I dag finns ingen fast anställd i Arjeplog bosatt allmänläkare. Om förslaget att avveckla jourverksamheten i Arjeplog genomförs tillintetgör man definitivt möjligheten att någonsin kunna rekrytera fasta läkare till vårdcentralen i Arjeplog.
Ingen normalt funtad läkare med intresse för glesbygdsmedicin kommer att finna det attraktivt att bo och arbeta på en vårdcentral utan beredskapskedja. Att bo och vistas på orten men att inte inom sin anställning kunna eller få vara befolkningen behjälplig i akuta situationer, skulle sätta vederbörandes läkaretik och solidaritet på alltför hårda prov.
Att ständigt arbeta med perspektivet att behöva ta hänsyn till den tidpunkt på eftermiddagen, då ansvaret för patienten ska överlämnas till distriktssköterskor och ambulanspersonal kommer sannerligen inte att underlätta läkarens dagliga arbetsförhållande.
Distriktssköterskornas ansvar och arbetssituation kommer att bli avsevärt tyngre om stödet från jourhavande läkare försvinner.
Jag kommer osökt att tänka på Einar Wallquists första bok "Kan doktorn komma?"
År 1935, när boken skrevs, var svaret; "JA!" Nästa år, 2012, kommer svaret att vara "NEJ!",
I det fall den Socialdemokratiska landstingsledningen med stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet i stället väljer att prioritera näringslivspolitik eller kulturbidrag framför sjukvård!
Landstingets budget är på över 6 miljarder. Här är det fråga om någon enstaka miljon motsvarande inte ens 0,5 procent av budgeten eller med andra ord felräkningspengar.
Glöm politisk prestige, tänk efter och framåt samt skrota detta okloka och destruktiva förslag, som inte är förankrat hos vare sig befolkning eller personal!