Den farliga plasten

Plast – ett material som riskerar att bli en framtida miljöbov.

Plast – ett material som riskerar att bli en framtida miljöbov.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Luleå2017-07-26 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sedan 1950-talet har människan producerat 8,3 miljarder ton plast. En stor del av denna plast finns kvar – i haven, i naturen, på soptippar eller nergrävda i så kallade deponier.

8,3 miljarder ton plast motsvarar vikten av 822 000 Eiffeltorn.

Plast är en av vår tids värsta miljöbovar.

På ett år förbrukas cirka 1 000 miljarder plastpåsar. Varje påse har en användningstid om tolv minuter.

Redan år 1989 passerade den globala plastproduktionen volymmässigt produktionen av stål i världen.

Det tar tid för plast att brytas ner. En kastad platspåse kommer att överleva oss och vara till skada under lång tid.

Vi har under lång tid varit bortskämda med att få plastkassar gratis. Idag tar flera företag betalt för plastkassen – och det är bra. Ett pris på kassen bidrar till att användningen minskar. Det slentrianmässiga blir till ett val: Behöver jag kassen?

Noterbart är att den så kallade industriella världen inte är något föredöme. Det är däremot länder som Bangladesh, Uganda, Kenya och Zanzibar som har infört totalförbund mot plastpåsar.

Sverige ligger hopplöst efter och vi har som vana att komma hem med flera plastpåsar, trots att det vi handlar skulle rymmas i en väska eller i en ryggsäck.

Om du väljer bort plastpåsar under ett år finns pengar att spara, typ 1 500–2 000 kronor.

Plasten är sprungen ur vårt oljesamhälle, som vi förr eller senare måste ersätta till förmån för ett energisamhälle som är i samklang med naturen.

Plasten gav under 1960-talet människor tillgång till modernitet. Ett enklare sätt att leva. Idag – snart 60 år senare – håller plasten på att bli vår tids förbannelse.

Att butiker börjar ta betalt för plastpåsar räcker inte. Plasten måste fasas ut och ersättas med pappåsar. Papper går dessutom att designa på ett helt annat sätt och kan på så sätt stärka ett företags varumärke.

Vi kan som individer göra skillnad genom att välja bort plast.

Det finns dock människor som i vårt land kan göra avsevärd skillnad, om de har mod till det.

Här är namnen på några verkställande direktörer, verksamma i några av Sveriges största företag.

Tänk om några av dem föreslår att det företag de representerar ska bli plastfria. De sätter en ny agenda där fler kommer att följa i spåren.

Företagens varumärken kommer att stärkas och de blir förknippade med att ligga i framkant vad gäller att bidra till en hållbar värld.

• Karl-Johan Persson, vd för Hennes & Mauritz.

• Ingvar Larsson, vd för Lindex och utsedd till Årets chef 2016.

• Anna Carlsson, vd för statliga apoteket.

• Maria Hamrefors, vd för Akademibokhandeln.

• Tommy Ohlström, vd för Coop.

Vem av er tar initiativet?

Ni kan göra skillnad, om ni vill göra skillnad.

Läs mer om