Det finns ju inga bostäder i Gällivare
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I vår kommun täcks flertalet lägenheter upp av migrationsverket. Trots förtur till Top Bostäder, ser jag lägenheter läggas ut som jag och mitt barn hade kunnat få! Jag blir hemlös om två veckor.
Är detta rimligt? Ska inte jag som ortsbo ha någon slags trygghet alls?
Det verkar som att den lilla människan glöms bort i dagens samhälle. Hade jag pengar kunde jag köpa mig ett hem.
Hade jag kontakter lyfte jag bara luren och ringde ett samtal. Jag har inget av ovanstående.
Jag tvingas snart att flytta från min hemkommun. Lämna mitt liv, min familj och mina relationer på grund av den höga bostadsbristen.