Farliga kanter även i vinter

farligt. ”Tyvärr hade vi inte linjalen med oss när vi tog denna bild vid återvinningsstationen i Svartbyn. Iskanten var dock högre än dessa höga skor” skriver Ingegerd Engström.

farligt. ”Tyvärr hade vi inte linjalen med oss när vi tog denna bild vid återvinningsstationen i Svartbyn. Iskanten var dock högre än dessa höga skor” skriver Ingegerd Engström.

Foto:

Luleå2017-05-02 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det kan vara livsfarligt att vara ute på våra vägar, åtminstone i Svartbyn, Överkalix. Många äldre och människor med rygg- och andra problem som gör att de inte är tillräckligt snabba i vändningarna när så behövs, vågar helt enkelt inte promenera efter vägen utan får stanna inne. Trafikverket tillåter nämligen höga, isiga och halkiga kanter på vägarnas körbanor vilket gör att, om man som bilist råkar hamna i dessa isiga kanter kan få sladd på bilen. (även om hastigheten är låg). Om någon vid tillfället är ute och går kan denne med den omtalade Trafikverkets 0-vision och Murpheus lag kanske inte finnas kvar med hälsan eller, om det går riktigt illa, med livet i behåll. Inte nog med det, de mycket smala vägkanterna vid sidan om vägen lutar neråt, MOT vägbanan så den gående som inte är helt kurant har svårt att gå där och att hålla sig kvar.

Lika illa är att vägen över huvud taget är så smal och så hårt trafikerad. Vid flera tillfällen när buss, bil och släpvagn passerat och mötts har gångtrafikanternas jackor nuddat i något av fordonen! Som sagt, inte bara vid ett, utan vid ett flertal tillfällen! Det här är helt enkelt inte klokt!

De farliga iskanterna i vägbanorna har i vinter bland annat lett till sladdar på vägen mellan Svartbyn och Bränna, Grelsbyskogen. Det har även funnits höga, besvärliga iskanter framför biblioteket och något längre norrut i Bränna. Vägen upp mot Hälsocentralen, där ambulansen ska fram, har varit likadan. Så verkar många av åtminstone inlandsvägarna se ut.

Trafikverket skyller ifrån sig och tycker naturligtvis att bilförarna får ta hänsyn till vägens beskaffenhet och sänka farterna. Undrar när de sänkt ribban så lågt att vi måste byta bilarna mot traktorer. Tidigare om åren hörde man plogens skrapande mot vägen och såg isflagorna virvla i luften för då hade man högre krav trots att trafiken inte var lika stor som nu när man tillåter att betten inte tar i ordentligt. Det kostar för mycket att vässa medan en människas liv inte har så stor betydelse.

Detta som jag nu skrivit, diskuteras livligt i bygderna. Ofta med stor ilska. Hur har det sett ut på Boden-Luleå vägen? Kan inte tänka mig att kustborna någonsin skulle acceptera det vi i inlandet får stå ut med.

Läs mer om