Allianspartierna har presenterat förslag på upprättande av nystartzoner.
Artikelförfattarna Anders Borg, Annie Lööf, Erik Ullenhag och Stefan Attefall har verkligen, från regeringens synfält, anledning att samfält agera i denna sakfråga.
Dock tyvärr i en alltför "dold skepnad" där finans- och näringslivspolitiken tydligen ska försöka överbrygga grundläggande elementära problem inom integrations- och bostadspolitiken.
I första hand tycks vissa "utsatta" ministrar söka tydligt stöd från andra regeringskollegor i sitt agerande.
Nystartzoner är ingen hållbar utveckling beträffande utanförskap. Dessa lösningar har tidigare bland annat tillämpats inom gruvorden Svappavaara i Norrbottens län, med kraftig reduktion av sociala avgifter, utan positivt resultat.
Marknaden - medborgarna, företag, offentliga myndigheter med flera aktörer - påverkar själva till övervägande del samhällsutvecklingen.
I denna fas bör politikerna aldrig särskilt detaljstyra samhällsutvecklingen.
Politiska styrmedel, i detta fall nystartzoner, är ett onaturligt avsteg i samhällsutvecklingen och påvisar samtidigt ett negativt politiskt synsätt.
Utanförskapet är ett stort nutida problem som samtidigt skapar stora positiva möjligheter att utveckla vårt samhälle till ett mer kreativt förväntat globalt samhälle, där aktiviteterna Öppenhet, Gemenskap och Samverkan bör ingå som naturliga beståndsdelar.
I denna fas torde aldrig Erik Ullenhag eller Staffan Attefall inkassera tillräckligt stöd från marknadskrafterna genom nystartzoner. I deras fall gäller det istället att försöka lösa allehanda integrations- och bostadsproblem på andra tänkbara sätt.
Alliansens påtänkta utspel är helt orealistiskt!
Politiken bör aldrig sammanblanda övergripande finans- och näringspolitiska ståndpunkter med underliggande integrations- och bostadspolitiska problem.
Sådana uppenbara underliggande samhällsproblem bör istället analyseras och tillrättaläggas på annat sätt utan alltför stort riktat nationellt stöd från finans- och näringslivspolitiken.