Sveriges ekonomi är stark. Storföretagen redovisar rekordvinster. Svensk export ökar i hela landet och på flera områden kan produktionen inte tillgodose efterfrågan. Samtidigt skapar pågående teknikskiften och framtida hållbarhetsutmaningar stora behov av högkvalificerad kompetens. Då duger det inte att Norrbottens ledande arbetsgivare talar om akut ingenjörsbrist men i praktiken inte förmår att värdesätta sina ingenjörer.
I en global ekonomi är innovation och teknisk utveckling avgörande för konkurrenskraften. När Sveriges Ingenjörer nyligen undersökte sambandet mellan innovationsförmåga och lönsamhet gav det ett klart svar: innovation ger högre lönsamhet. Det kräver långsiktiga satsningar för att attrahera kompetens inför framtiden. Teknikföretagens egen undersökning ”Vinna eller försvinna” visar att många företag redan idag har svårt att rekrytera rätt kompetens och på grund av detta hämmas i sin utveckling och går miste om viktiga ordrar.
Många företag i Norrbotten vittnar om stora behov av ingenjörskompetens. Svårast är det att hitta specialister inom materialvetenskap, energi, miljö, systemutveckling, elektroteknik samt IT och telekom. Men trots att ropen efter fler ingenjörer ljuder högt ser vi en sjunkande löneutveckling för dem som redan finns på företagen. Sveriges Ingenjörers lönestatistik visar att ingenjörerna som grupp halkar efter andra jämförbara tjänstemannagrupper inom industrin i löneutveckling. Medlingsinstitutet konstaterar i en rapport att lönekostnadernas andel av företagens omkostnader minskar. Ingenjörerna får inte mer i lönekuvertet trots rekordvinster och om det fortsätter som nu riskerar vi att få en reallöneutveckling nära nollstrecket.
En del av företagen hänvisar till sina bonussystem, men de är oftast beroende av kortsiktiga ekonomiska resultat och främjar varken medarbetarnas pensioner eller företagens långsiktiga produkt- och tjänsteutveckling. Våra medlemmar har ändå länge varit hängivna sina företag, men när starka insatser inte mötts upp av en god löneutveckling minskar engagemanget också hos de lojalaste av medarbetare. Detta är en utveckling som flera av våra akademikerföreningar redan vittnar om.
Statistiken från Sveriges Ingenjörer pekar på att ingenjörernas rörlighet ökar. Det hänger samman med att skillnaden i löneutveckling för den som stannar kvar på sitt jobb och den som väljer att byta jobb blir större för varje år som går. Fortsätter detta kommer inte företagen längre att kunna räkna med att behålla sin spetskompetens – och då kan det redan vara för sent att vända utvecklingen. Och förlorad kompetens blir oftast dyrt. Tidigare har många av de större företagen kunnat behålla sin spetskompetens oberoende av löneutvecklingen. Ingenjörerna har stått tillbaka i löneutveckling när det gått sämre, för att rädda kvar jobben. Men när det nu går bättre utan att företagen vill återgälda den uppoffringen, så börjar vårt tålamod ta slut.
Den eftersatta löneutvecklingen sänder fel signaler till medarbetare och framtida medarbetare. Istället borde göras ännu mer attraktivt att söka sig till ingenjörsyrket. Om det inte lönar sig att anstränga sig och studera på en svår utbildning, så kommer det innebära färre sökanden. Risken är då att vi inte längre får de bästa studenterna på programmen och kanske inte ens fyller platserna. En parallell är läraryrket, där sjunkande löner och yrkesstatus nu avspeglas i att svenska elever halkar efter i internationella jämförelser. För Norrbotten är det särskilt oroväckande, då vi redan idag har en låg vidareutbildningsgrad jämfört med landet i stort. Ska vi skapa och bibehålla hållbara samhällen här, så behöver vi också rekrytera specialister med lokal anknytning.
Det är dags att ingenjörernas insatser för svensk innovation och konkurrenskraft syns i lönekuvertet. Vi behöver duktiga och engagerade ingenjörer både för att lösa framtidens utmaningar för exempelvis klimat och miljö, och för att bibehålla svensk konkurrenskraft på en global marknad. Det är dags för våra företag att visa ingenjörerna uppskattning även i lönekuvertet – show us the money!