Kom ihåg att asylboendet bara är ett tillfälligt boende

Svarar. Kenneth Karlsson, sektionschef och ansvarig för boendeplanering på Migrationsverket, svarar Lars Suo från Flyktinghjälpen i Haparanda som i tisdagens NSD uppmanade Migrationsverket att dra tillbaka beslutet om att stänga Cape east och flytta de asylsökande ut i än mer otygghet än de redan lever i. På bilden ses Migrationsverket i Boden .

Svarar. Kenneth Karlsson, sektionschef och ansvarig för boendeplanering på Migrationsverket, svarar Lars Suo från Flyktinghjälpen i Haparanda som i tisdagens NSD uppmanade Migrationsverket att dra tillbaka beslutet om att stänga Cape east och flytta de asylsökande ut i än mer otygghet än de redan lever i. På bilden ses Migrationsverket i Boden .

Foto: Linda Kask

Luleå2017-04-20 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar till Flyktinghjälpen i Haparanda som föreslår att Migrationsverket häver beslutet om att stänga boendet på Cape east (NSD tisdag 18 april):

Jag vill börja med att vi välkomnar de mycket viktiga insatser som görs av civilsamhället. Flyktinghjälpen i Haparanda är en av de frivilliga föreningar som bidrar till mottagandet av människor som söker skydd i Sverige. Engagemanget har stor betydelse för de asylsökande − och goda exempel behövs i en tid då många nyanlända med uppehållstillstånd står på tröskeln till det svenska samhället.

Även vi ser att situationen med omflyttningar av asylsökande inte är bra och vi har förståelse för att det kan påverka personer negativt. Men tyvärr är det ett resultat av både den lagstiftning och det ekonomiska ansvar Migrationsverket har.

Som upphandlande myndighet ska Migrationsverket följa lagen om offentlig upphandling (LOU). Att asylsökande måste flyttas från ett boende till ett annat är en konsekvens av den lagen. Att lagen inte är anpassad för upphandling av boenden för människor är ett olyckligt faktum.

Migrationsverket ska på regeringens uppdrag återgå till ett hållbart och ekonomiskt boendesystem under 2017 och framåt. Färre asylsökande medför att 34 000 platser inte längre behövs och att kortsiktiga och kostsamma leverantörsboenden därmed avslutas under året. I princip skulle enbart 100 av dessa tomma platser kosta skattebetalarna i snitt dryga en miljon kronor per månad.

Vi får heller inte glömma att asylboendet är ett tillfälligt boende. När en asylsökande får uppehållstillstånd ska den få permanent boende och beredas möjlighet till integration i en kommun. I år är det 24 000 personer som ska starta sina nya liv i en av landets kommuner.

Vi ser många exempel på civilsamhällets betydande integrationsinsatser – kulturprojektet i Haparanda är ett av dem. Vår förhoppning är att de kan leva vidare även för dem som får uppehållstillstånd och ska integreras i det svenska samhället.

Siffror:

Antalet personer i Migrationsverkets boendesystem minskar successivt. Under 2015 var det över 100 000, idag är det 50 000 och under året väntas antalet gå ner mot 34 000 personer.

Läs mer om