Vad är en kund?
Något ljushuvud har kommit på att kalla boende på åldringsvården för kunder.
Kan det vara så att man vill ha bort empati och bara se på åldringsvården rent affärsmässigt?
Men om man ska kalla gamlingarna för kunder då måste man ju ha namn på övriga inblandade.
Kanske ska cheferna kallas för affärsföreståndare och personalen för expediter. Utan affär kan det inte finnas några kunder.
Om jag inte är nöjd med varorna på ICA så kan jag handla på Konsum och vice versa. Men i åldringsvården finns bara en affär och den har monopolställning.
Säljer affären ruttna varor (våldtäkter och våld) så är det bara att köpa. Skulle någon av expediterna (personal) påpeka att varan är rutten (Lex Sarah-anmälan) så kan föreståndaren (chefen) sparka eller omplacera henne.
Med tanke på att vi andra också kommer att bli gamla (kunder) och bli tvungna att konsumera affärens varor, ruttna eller färska, så tycker jag att det är bättre att sparka en föreståndare som inte kan ha bra varor att sälja.
Vi äger ju alla den affär som heter åldringsvård.
Det är bättre att kalla hjälpbehövande för hjälpbehövande, det har en mänskligare innebörd.