Gruvnäringen och industrin är viktiga för Malmfälten, men utarmar samtidigt skola, vård och omsorg. Gruvnäringen driver dessutom upp huspriser och lockar folk från den offentliga sektorn på grund av bättre löner.
Ironi?
För en del kommunal/landstingsanställda funkar det så länge de är ihop med en industriarbetare och då kan fortsätta att kämpa på. Men genomgående är att ungdomar väljer industrin före offentlig sektor.
En nyanställd 18-åring inom industrin tjänar efter gymnasiet runt 28 000–29 000 kronor i ingångslön. Det är mer än många kommunalanställda tjänar efter flera år i tjänsten.
Hur ska detta lösas?
Även gruvarbetarbarn behöver skolgång? Kanske bättre att LKAB/Aitik startar och driver privatskolor, sjukvård, äldreomsorg i egen regi och så får de lösa problemen de själva orsakat.
Konstigt att denna problematik inte lyfts fram i den politiska debatten. Pengar är inte allt i livet – men lönen är viktig. För det är med lönen du reser, köper hus, rustar huset, köper en ny bil, en ny skoter och så vidare.
Ska Malmfälten vara ett levande samhälle för alla och erbjuda goda samhällsfunktioner – eller bara vara en ort för ”industrigrevar” med ekonomisk frihet som lever livets glada dagar?
Som livet på Solsidan medan kommunalare och landstingsanställda får titta på.
Snacka om exkludering!
Det är dags att även industrin tar samhällsansvar.