Adjöss med helröret. Nu kan ledningen få lugn och ro. Röret är borta, trots protester. Allt är frid och fröjd, men kvar blev ett hål i väggen. Att tubröret var en av förutsättningarna för bygglovet när bostadsområdet Södra hamn” skulle byggas är glömt.
Röret var en nagel i ögat, det skulle bort.
Kommunalrådet Lenita Ericson tröstar med kompensation i form av att att refugen ska breddas. Då undrar vi: Kommer den ”gröna gubben” lysa lika längre som vid stadshuset?
Jag är inte förvånad över att det 30 ton tunga ”helröret” revs, då kommunen upphörde med underhållet, vilket bidrog till att tuben fick flera öknamn.
Jag är mest orolig över det hårda klimatet som råder i den politiska ledningen. Tuben stängdes framför näsan för oss boende redan i maj 2019 – utan förvarning eller annan information.
Lars Uno Höök, ordförande för bostadsrättsföreningen Södra hamn, togs på sängen när boende plötsligt utan förvarning fick påhälsning av personal från kommunen för att inspektera väggarna. Då kan man fundera varför Luleå kommun minskar i förtroende hos Luleåborna.
I Södra hamns bostadsförening är 84 procent av de boende över 70 år eller äldre.
Mina tankar går närmast till de äldre och rullatorberoende, men även till mammor/pappor med barnvagnar.
Varvsleden är den mest trafikerade gatan i Luleå och också den farligaste, populäraste gatan för ungdomar som testar sina bilar, men även motorcyklar.
Övergångsstället är inte tillförlitligt, trots att det finns trafikljus. Bilköerna kommer att öka kraftigt då ”Kuststaden” är inflyttningsklar, gäller även den gamla arbetsförmedlingen.
Hur det blir med miljön?
Fortsättning följer.
Vi som eventuellt överlever övergångsstället får Teknikens hus till Södra hamn, nära till rullatortestbanan med våra elektroniska rullatorer, robotstyrda rullstolar och kontaktrobotar.
Att Luleborna får överge sin samlingsplats för Teknikens hus och fira nyårssmällarna i kommunens inköpta båtar nedanför kranen är av mindre betydelse.
Är man pessimistisk sparar man pengar, vilket sedan påverkar ekonomin negativt.