Rena lotteriet
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vem ska man välja och vem ska man stödja? Den ena sidan säger så och den andra sidan säger så. Är det någon skillnad?
Ja, naturligtvis för många men inte för alla. Är det inte så med politik att några får alltid sitta emellan.
Politiker har mycket svårt att förstå den riktiga verkligheten. De skaffar sig sin åsikt med att titta på sig själva och kommer fram till svaret.
När det är val så öser man ur brunnen med generösa skopor. Men när valet är över och partierna inte behöver några röster, ja, då blir det annat ljud i källan.
Vem kan lita på en politiker? De försöker ju på bästa manér sko sig själva. Till slut blir kontentan det: Man känner sig själv bättre genom andra.
Tänk om de alla kunde slå sina kloka huvuden ihop och få fram det som vore bäst för Sverige. Utan något käbbel och bara se fram emot att göra det bästa för alla.
Orättvisorna är många i dagens Sverige så jag tror att många tycker som jag att det är ingen idé med politik. För i slutändan är det alltid medborgarna som får betala kalaset.
Det värsta är att allt blir så politiskt, det kvittar vad man ska göra så indoktrineras man av politiken. Massmedia hyvlar ju ut det ena och det andra.
Vilken av dem ska man egentligen tro? Om man nu sätter sig ner och tänker efter vad jag själv önskar av Sverige. Det passar inte in någonstans.
Ska man då bara för politikens kodex rösta på det som är närmast? Eller ska man inte rösta alls? Ja, men då deltar man ju inte i valstrategernas ideologi.
Så svaret blir till slut att politiker är av samma skrot och korn och absolut samma kålsupare, bara det att man är i olika läger.
För lägerelden slocknar lika mycket i vems läger du än är i, om du inte lägger på mer bränsle.
Så politikens lotteri är att en del får vinstlotter, men de flesta står där med en nit.