Vi lever i en tid med vanvettig eskalering världen över. Det som pågår är den största kraftmätningen i vår tid driven av den mest lönsamma affärsidé som finns – vapenindustrin.
Till alla miljarder som vapenproducenterna lägger på tillverkning av vapensystem och kringutrustning tillkommer ett antal miljarder för lobbying för att sälja dem.
För ett tag sedan fick vi veta att Sveriges försvar får den största upprustningen på många år, när regeringen i augusti 2019 beslutade om en kraftig höjning av anslagen fram till 2025.
Varför river en sådan priortering inte upp himmel och jord?
Varför får de vältuggade argumenten om ”osäkert omvärldsläge”, med bland annat Rysslands annektering av Krim i trolig åtanke, ständigt upprepas utan att någon rodnar?
Först på sjätte plats i rustningsligan kommer Ryssland. Det använde 61,4 miljarder kronor på sin försvarsmakt 2018 – och kostnaderna minskar.
Rysslands andel av världens militära kostnader är 3,4 procent, cirka en tiondel av USA:s motsvarande kostnader. USA, Kina, Saudiarabien, Indien och Frankrike har alla större utgifter än Ryssland.
I en tid när samhället blir alltmer sårbart, när skolan och vården blöder, när rättssystemet kräver ökade resuser, är det inte rimligt att lägga så mycket resuser på militär upprustning.
Upprustningen ökar också de klimatrelaterade utsläppen och drabbar vatten, mark och människors livsvillkor.
Jag vill avsluta med ett citat av vår store tänkare Tage Danielsson:
Förstörelsens fästen är kraftigt bemannade / Det är dags för de snälla att bli fy förbannade!