Sparar vi bara till Ögrens framtida dröm?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det känns väldigt olustigt för oss här i perifera primärvården att läsa om sådant. Mot oss pekar landstingsledningen hela tiden med pekfingret att vi måste spara mer.
Vad spar vi till? Är det verkligen till sådant som att förbereda landstingshusets yttre inför framtida drömmar som Ögren och gänget har? Är det inte det inre inom landstinget som är viktigt i framtiden?
Jag tycker att landstingsledningen ska läsa om livsåskådning, människosyn, framför allt öppna ögonen. Det är ju sparkrav överallt inom landstinget, hur kan detta vara försvarbart? Landstingsledningen bör ta en biltur runt länet, besök människor, prata och viktigast av allt, lyssna på dem.
Det är inte lätt att vara patient i dag, speciellt om man inte är skriven i Luleå kommun med en självklar remiss till Sunderby sjukhus för diverse åkommor.
Vi här i det perifera får kämpa oss till en sådan remiss, det är inte rättvisa. Vi vill leva och bo här i periferin. Norrbotten är vackert och värdefullt liksom människorna i hela länet. Kom ihåg det, Ögren och gänget.