Vi hör dagligen hur kommunsektorn får det svårare att finansiera den välfärd som vi alla betalar skatt till och vill ta del av.
Det är inte bara här i norr som kommuner och landsting/regioner har det svårt, utan det kommer ständiga rapporter från hela Sverige att skattepengarna inte räcker till.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nyligen rapporterat att kommun- och landstingssverige kommer behöva drygt 40 miljarder kronor per år till 2020 (120 miljarder kronor.) för att kunna bibehålla nuvarande standard i välfärden. Regeringen planerar att skjuta till fem miljarder kronor per år, det vill säga 15 miljarder kronor.
En skillnad på drygt 100 miljarder kronor och hur ska detta bemötas?
Ska vi frångå den generella välfärden och bara låta de redan förmögna betala sina egna välfärdsbehov, medan resten av befolkningen får klara sig bäst de kan?
Naturligtvis inte!
Sverige har idag cirka 290 miljardärer, som inte betalar någon arvs-, förmögenhets- eller gåvoskatt och för den delen heller inte någon fastighetsskatt, utan en ganska blygsam fastighetsavgift på cirka 7 000 kronor per år.
På grund av den ökande andelen äldre i befolkningen (främst 80 år och äldre) och ökning av åldersgruppen 0–18 år, medan folk i arbetsför ålder 18–65 år inte ökar lika mycket, ökar glappet mellan inkomster och utgifter. Löneandelen av produktionsresultaten, enligt Internationella valutafonden (IMF) och andra källor, har kraftigt minskat de senaste 30 åren.
Detta kan då åtgärdas med kraftiga nedskärningar eller kraftigt höjd kommunal- och landstingsskatt, men det vore förödande för främst låginkomsttagare, då dessa skatter är så kallat platta skatter som slår hårdast mot folk med låga inkomster.
Vad återstår?
Naturligtvis att kommuner och landsting/regioner samt övriga medborgare ställer krav på staten att ta sitt ansvar för Sverige och den generella välfärden, men då duger det inte att avskaffa den så kallade värnskatten och höja brytpunkten för statlig skatt och därmed ge de allra rikaste ytterligare skattesänkningar. Pengar som så väl behövs i skolan, vården och äldreomsorgen.
Vet ni förresten vad en person med 1 000 000 kronor i årsinkomst betalar i skatt på sin lön?
60 procent – världens högsta skatt?
Nej, nej – cirka 40 procent.
60 procents marginalskatt betalas bara på inkomster nära 700 000 kronor och mer än det, och många verkligt rika betalar betydligt mindre än 40 procent.
Det är dags att slå näven i bordet!