Tunneln bör utredas

Bengt Toolanen jämför förslaget med tunnel under Luleå älv för Norrbottniabanans del med Arlandabanan som på bild ses byggas år 2000: ”Jag vill i detta sammanhang dra paralleller till Arlandabanan som knyter ihop Arlanda flygplats såväl norrut med stambanan och Sthlm C med tunnellösningar under flygplatsområdet”.

Bengt Toolanen jämför förslaget med tunnel under Luleå älv för Norrbottniabanans del med Arlandabanan som på bild ses byggas år 2000: ”Jag vill i detta sammanhang dra paralleller till Arlandabanan som knyter ihop Arlanda flygplats såväl norrut med stambanan och Sthlm C med tunnellösningar under flygplatsområdet”.

Foto: Maja Suslin/TT

Luleå2019-08-26 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Har med intresse följt debattinlägg beträffande framtida Norrbottniabanans geografiska linjesträckningar kring Luleå. Debattinläggen har hittills främst handlat om ett förslag som knyter flygplatsen till Norrbottniabanan och för att undvika ”säcklösningar” för Luleå C. Tidigare presenterad lösning, ”Gäddviksalternativet”, har onekligen dessa nackdelar. Det nya förslaget, med en bro över hamninloppet, har lett till protester då sjötrafiken in till Luleå blir begränsad. Detta till följd av den lågbrolösning över hamninloppet som presenterats. För att klara av lutningsbegränsningar för järnvägsdrift är det svårt att samtidigt klara önskvärda seglingshöjder och detta medför onekligen konsekvenser för Luleå som hamnstad.

Jag har under min yrkeskarriär jobbat mycket med undermarkskonstruktioner (tunnlar, bergrum, med mera) och vill här framkasta att ett alternativ med tunnelförläggning av järnvägsanslutningen vid flygplatsen och in till Luleå C bör seriöst utredas. Tunnel och bergrumslösningar utförda med kreativ kunskap kan ofta även ge ekonomiska fördelar vilket det finns många goda exempel på såväl i Sverige som internationellt.

Jag vill i detta sammanhang dra paralleller till Arlandabanan som knyter ihop Arlanda flygplats såväl norrut med stambanan och Sthlm C med tunnellösningar under flygplatsområdet och i vissa anslutande delar. Arlandabanan planerades, byggdes, finansierades och driftsattes (inklusive tåg och annat) genom privata initiativ och finansieringslösningar (OPS projekt). Jag kan skryta med att det var två kreativa tornedalsfödda civilingenjörer (byggchefer) som starkt bidrog till ett lyckat projekt från idéfas till ett framgångsrikt järnvägsprojekt.

Samtida med Arlandabanan var jag även involverad, bland andra projektidéer, i att ta fram underjordslösningar för E4:ans och järnvägens passage genom Sundsvall. Lokala politiker vurmade dock (vanligt politikersyndrom) för att få en bro istället över hamninloppet i Sundsvall, med liknande negativa konsekvenser för Sundsvall som sjöstad som det diskuteras om i aktuellt Luleå projekt.

Jag hoppas att ett mångdimensionellt (med engagemang från bland andra universitetet) och kreativt projektgäng får möjlighet att ta fram fantastiska lösningar för Norrbottniabanans framtida utformning i Luleå C och dess omnejd. I nästa fas kan även andra trafiklösningar baserade på undermarksförlagda infrastrukturlösningar i Luleå C studeras för en ännu bättre stadsmiljö i vår vackra sjöstad.

Läs mer om