Vi ska vara tacksamma mot dem som vågar
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sven Kostenius är politiker om jag inte missminner mig. Även om man inte ska dra alla politiker över en kam så frestas man säga: det märks!
Grejen är att såga en meningsmotståndare genom försåtliga, obevisade påståenden om denne.
Demagogi brukar det kallas och det betyder att "argumentera utifrån slående men osakliga argument".
Sven Kostenius talar inte i klartext om vad han själv anser om Nato-övningen, men han misstänkliggör och förringar dem som protesterar mot den. Han kallar dem nedlåtande för "ungdomar, omedvetna om sammanhangen i världen".
Anser han själv att övningen är OK? Förmodligen ja, men han undviker att säga det rent ut.
Han vecklar in sig i ett resonemang om hur tacksamma vi bör vara för att demokratierna, nu representerade av Nato, slår vakt om Sveriges demokrati.
Med Sven Kostenius logik bör vi alltså vara tacksamma mot till exempel Turkiet (Natoland) för vår yttrandefrihet. Konstigt, den tanken har faktiskt aldrig slagit mig förut.
Nej, allvarligt talat, vi ska vara tacksamma mot alla i vårt land (till exempel arbetarrörelsen) som slogs för våra demokratiska rättigheter och för vår neutralitet och alliansfrihet som höll oss utanför krig och gav oss respekt i fattiga kämpande länder.
Och tacksamma bör vi vara mot de ungdomar som vågar stå upp genom att protestera mot Natoövningen! Det är de som nu slåss för vår demokrati!