Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) i Luleå är på offensiven med att marknadsföra Framtidens skola.
Vi ser det lite här och var, alltifrån reflexvästar med hurtiga slogans om skolan i Luleå till en ökad och förfinad aktivitet i olika medier.
Det tydligaste exemplet är de skolområdesmöten BUF just nu genomför tillsammans med en PR-byrå där lärarna ska övertygas om Framtidens skolas förträfflighet.
Här väljer man att damma av några gamla påståenden.
I modernt språkbruk kallas det alternativa fakta. Några exempel från ett skolområdesmöte:
•Vi satsar inte på storskolor.
• Det blir inte 32–35 miljoner kronor dyrare.
• Vi gör det inte för att spara pengar.
• 700 inkomna synpunkter har besvarats.
Nej, BUF satsar inte på storskolor eftersom BUF:s definition på en storskola är en skola som rymmer 800 elever.
Men vad är en stor skola? Endast 3,5 procent av alla årskurs 1–6-skolor i Sverige har fler än 400 elever.
Med svenska mått mätt går alltså BUF från normalstora skolor till riktigt stora skolor.
Att det inte kommer bli 32–35 miljoner kronor dyrare är också helt sant. Det kommer säkert att bli betydligt dyrare eftersom ovanstående endast innefattar den ökade hyreskostnaden för BUF, men inte projektkostnader, infrastrukturkostnader, OH-kostnader etc.
Man kan inte annat än hålla med om att BUF inte gör detta för att spara pengar.
Frågan är bara vem som ska betala?
De påstår också att dialogen varit i fokus genom att till exempel 700 inkomna synpunkter har besvarats.
Men att skicka ett formellt svar om att synpunkten mottagits, eller i bästa fall någon av de standardformuleringar för Framtidens skola som vi lärt känna igen, det kallar inte vi dialog.
Ett faktumdäremot är att Framtidens skola är en produkt av några få socialdemokraters idé om att storskolor på ett mirakulöst sätt löser de problem som skolan i Luleå står inför.
Problemet är att ytterst få håller med.
8 046 luleåbor skrev under på att de ville få till stånd en folkomröstning om Framtidens skola, och den SIFO-undersökning som genomförts om skolan visar på ett övertygande sätt att en stor majoritet av de luleåbor som känner till Framtidens skola är kritiska till projektet. Också en stor mängd lärare har varit tydliga med att detta inte är vad de vill.
Det finns helt enkelt inte ett folkligt stöd för Framtidens skola idag, och ändå fortsätter man genomföra projektet med stöd av halvsanningar och alternativa fakta.
Att BUF måste anlita en PR-byrå för att övertyga skolpersonalen om Framtidens skola förträfflighet är som att sminka över ett blåmärke, det kan se snyggt ut utanpå, men under är det fult och ömt ändå.
För hur vackert sagan än berättas innehåller Framtidens skola lösningar som skapar fler och dyrare problem än de löser i sin nuvarande form.
Samordningsgruppen