Förra veckan kom äntligen en god nyhet från Mellanöstern.
USA och Iran skrev under ett avtal om att minska kärnvapenspänningen i världen.
Ja, du läste rätt: minska, för att börja göra världen tryggare.
Nästan alla var glada, men några blev sura. Vapenlobbyn rasade och premiärminister Benjamin Netanyahu rasade. Han lämnade en TV-studio i vredesmod, kanske över att Israel (med egna kärnvapen) inte ensamt längre kan styra skeendet.
För första gången på många år kunde vi glädja oss åt något i denna plågade region.
Min glädje visste inga gränser, jag grät.
Jag grät glädjetårar.