Under senare tid har många medier rapporterat om och kommenterat nyheten om att förskrivningen av medicin åt barn och unga för adhd-symptom har stigit kraftigt och anses vara hög. Det är inte ovanligt att 10-15 procent av vissa ungdomsgrupper går på narkotikaklassad medicin. I åtanke bör man ha den risk som finns för missbruk, överdoser och en mängd väl kända biverkningar som hallucinationer och självmordstankar.
Många saker är viktiga här i livet men frågan är om ämnet inte är speciellt viktigt eftersom det indirekt handlar om den uppväxande generationens framtid? FN:s barnrättskommitté har vid ett flertal tillfällen kritiserat Sverige för det ökade antalet adhd-diagnoser och åtföljande förskrivning av medicin. I början av 2015 skrev barnrättskommittén så här:
Kommittén noterar med oro de höga förskrivningsnivåerna och varnar för biverkningar och missbruk samt uppmanar även staten att ”inrätta ett system av oberoende experter som bevakar diagnosen adhd och andra beteendeproblem och användningen av läkemedelsbehandling för barn som fått diagnosen och att
a) bedriva oberoende forskning om diagnostiseringsmetoder som används i bedömningen av barns psykiska hälsoproblem,
b) säkerställa att lämplig och vetenskapligt beprövad psykologisk behandling och specialiststöd för barn, deras föräldrar och lärare prioriteras framför förskrivningen av läkemedel vid adhd och andra beteendeproblem”.
Mycket är bra i landet Sverige, men jag ifrågasätter om man iaktar tillräcklig försiktighet inom nämnda område. Vår uppväxande generation är värdefull. Ge den de allra bästa förutsättningarna för ett bra liv.