Bostadsbyggande ­ – viktigt för jobben

Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX

Norrbottens län2014-08-09 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Flera valbarometrar vittnar om att jobb, välfärd och utbildning utgör de viktigaste frågorna för väljarna. Det som väver samman dessa tre är ofta tillgång till goda bostäder på rimliga villkor. Bostaden är navet i välfärden, ändå lider samhället av en grov bostadsbrist, dyra hyror, lågt hyresgästinflytande vid dyra ombyggnationer och kostsamma bostadsvakanser.

En mer positiv aspekt är bostadens roll på arbetsmarknaden. En forskarrapport från 2013 visar att rörligheten på arbetsmarknaden styr kompetensförsörjning, företags innovationskraft och sysselsättning.

Enligt samma rapport är en god bostadsmarknad och främst hyresrätter en förutsättning för en rörlig arbetsmarknad.

En orörlig arbetsmarknad hotar vår tillväxt. Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO har sju procent någon/några gånger undvikit att söka jobb i storstäder på grund av bostadsbrist. I den åldersgrupp där rörligheten på arbetsmarknaden är som störst, 15–34 år, är motsvarande andel nästan 20 procent. Vi har idag en arbetslöshet på 8,7 procent, dessa arbetslösa är redan utsatta och förhindras ytterligare av bostadsbristen. Idag är det lättare att hitta ett jobb än bostad i storstäderna.

Svenskt Näringsliv uppger att ungdomsarbetslösheten ligger idag på 27,5 procent. Om vi ska beakta detta ur ett bostadsperspektiv är det dystrare. Hyresgästföreningen konstaterade nyligen, att bostadsläget för unga vuxna (20–27 år) är akut.

158 kommuner uppgav brist på den typ av lägenheter som unga efterfrågar, det är en ökning med 36 procent sedan 2003. Idag bor nästan var fjärde ung vuxen kvar i föräldrahemmet. Våra unga är med andra ord såväl arbets- som bostadslösa.

När byggandet släpar efter växer den slingrande bostadskön. Hyresgästföreningen gjorde nyligen en kartläggning av bostadsköerna i riket och resultatet var nedslående.

Den genomsnittliga kötiden för en etta är 32 månader och 246 av 290 kommuner uppger att de har brist på hyresrätter. De extrema kötiderna är arvet av en passiv bostadspolitik och en låg nybyggnation.

Bostadskrisen är inte bara en särfråga. Det behövs fler som inser samhällsnyttan med en fungerande bostadsmarknad. Det är därför tilltalande att LO efterfrågar statliga miljarder till byggandet av hyresrätter och renovering av miljonprogrammets bostäder.

Om vi ska få bukt med arbetslösheten måste den kompletteras med en aktiv bostadspolitik som möjliggör att man kan flytta där jobben finns. Det sker bland annat genom att hushållets hyra bör utgöra max 25 procent av disponibel inkomst, att kommunerna återinvesterar allmännyttans avkastning i bostadsupprustning och nybyggnation samt att staten premierar hyresrätten.

Så om beslutsfattarna värnar om väljarnas hjärtefrågor, bör de börja i rätt ordning.