Författaren och journalisten Po Tidholm var en av stämmotalarna då Föreningen Sveriges Vattenkraftkommuner och regioner (FSV) höll årsstämma. Han pratade om landsbygdens negativa utveckling och om att delar av vattenkraftens vinster borde få stanna i de områden där värdena uppstår. Bara Sverige och Grekland har ett skattesystem där fastighetsbeskattningen på kraftanläggningar oavkortad går till staten. Övriga länder inom EU har kommunal/regional beskattning, eller system där man delar på beskattningsrätten.
Även Kristina Yngwe, riksdagsledamot och vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott samt ledamot i landsbygdskommittén var föredragshållare. Hon var bekymrad över att landet håller på att klyvas och att någonting måste göras för att hela Sverige skall leva och för att landsbygden skall kunna utvecklas.
Torfinn Opheim, ordförande för LVK (Norges motsvarighet till FSV), talade om det norska skattesystemet angående naturutvinning. Det är helt annorlunda än det svenska och i Norge blomstrar landsbygden. Det är beklämmande att passera gränsen mot Sverige och mötas av en igenväxt glesbygd.
Per Åsling, ordförande i riksdagens skatteutskott, var också en av talarna. Han är en nyckelperson kring föreningens frågor och delar föreningens synsätt. Per lämnade några förslag som föreningen kommer att titta vidare på.
Invånarna i de sju skogslänen tjänar betydligt mindre än invånarna i övriga delar av landet, och dessutom beskattas man hårdare. Under 2017 betalar vi 1,90 kronor mer per hundralapp i kommunal/landstingsskatt än övriga medborgare i Sverige. Summan har dessutom en tendens att öka för varje år. Under 2016 var motsvarande summa 1,82 kronor per hundralapp. Det betyder att en medelinkomsttagare i skogslänen betalar mellan 5 000 och 6 000 kronor mer årligen. Mellan ytterligheterna Solna 29,20 och Härnösand 34,63 skiljer det alltså 5,43 kronor, eller på ett år drygt 15 000 kr. Sammantaget betalar skogslänen nästan 7 miljarder mera i kommunal/landstingsskatt än motsvarande antal invånare genomsnittligt i övriga Sverige.
Befolkningsutvecklingen i Sverige under perioden 1980-2012 var den att landet ökade med 1,3 miljoner invånare medan skogslänen minskade med 75 000 invånare. Det blir svårare och svårare att upprätthålla god service, utbildning, vård, omsorg och infrastruktur i skogslänen.
Under året har föreningsledningen deltagit i möten med kommun/regionledningar i Gävleborg, Dalarna och Värmland. Dessutom träffat delar av kommunledningarna i Åsele, Härnösand och Sundsvall. Föreningen var representerad på ett flertal platser där Landsbygdsutredningen höll sina dialogmöten. Föreningen har haft två strategidagar i Sundsvall och har fått mer och mer utrymme i media, såväl TV som radioinslag, samt i rikstidningarna Dagens Samhälle och Altinget. I lokalpressen har föreningen varit ute ett flertal gånger. I maj fick ordföranden och två styrelseledamöter tillfälle att träffa och diskutera föreningens angelägenheter under ett par timmar vid ett möte med delar av Riksdagens skatteutskott.
Fler och fler börjar förstå att något måste göras innan delar av landsbygden försvinner från kartan. FSV vill att staten utreder frågan om att medel från vattenkraftsutvinningen skall stanna i de områden där kraften utbyggts och utvinns och då tittar på den modell som föreningen tagit fram. Sverige bör vara ett jämställt samhälle på alla vis – det vinner alla på.