Allt fler politiker, sakkunniga, näringslivsrepresentanter samt andra debattörer ifrågasätter kommunernas och friskolornas förmåga att vara skolans huvudmän.
Kommunerna samt deras företrädare SKL svarar med att uttrycka sin vilja att även i framtiden vara huvudmän för den svenska skolan.
Rapporterna om brister i den svenska skolan presenteras allt oftare. Vi tar del av rapporter som visar på försämrade kunskaper hos eleverna, bristen på studenter på lärarutbildningarna, SACO:s rapporter om lärares negativa livslön, den minskande likvärdigheten i den svenska skolan, friskolereformens negativa följder och så vidare. Med huvudmannaskapet följer ett stort ansvar som förpliktar till åtgärder för att räta upp den svenska skolans sjunkande kvalitet och inte stilla invänta statliga åtgärder.
Det mest oroväckande är att allt färre väljer att utbilda sig till grundskole- och gymnasielärare, endast förskollärarutbildningen fyller sina utbildningsplatser.
Under hösten har Luleå tekniska universitet åter igen via media beskrivit att ämneslärarutbildningarna särskilt i matematik och naturvetenskapliga ämnen även detta år är inställda på grund av för få sökande.
Trenden är tydlig även när det gäller utbildningen till 4-6 och F-3 lärare där antalet är nere på cirka 10 respektive 20 när det gäller antalet studenter som påbörjade sin utbildning i höstas.
Under 2013 men även under tidigare år har vi i media tagit del av nyheter om Norrbottens kommuners stora rekryteringsbehov av olika yrkesgrupper. De närmaste åren går många lärare i pension vilket kommer att medföra omfattande rekryteringsbehov.
De flesta grundskolor och gymnasieskolor är under kommunalt huvudmannaskap vilket innebär att rekryteringsbehovet blir mest påtaglig i den kommunala skolverksamheten.
Mot denna bakgrund undrar jag vad Norrbottens kommuner väntar på? Hur ser era handlingsplaner ut när det gäller att konkret bidra till att öka läraryrkets status för att säkra behovet av utbildade och behöriga lärare?
Med tanke på att lärarutbildningarna är 3,5-5 år långa, hur ser era tidsplaner ut? Jag uppmanar Norrbottens samtliga kommuner att gemensamt och skyndsamt arbeta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder för att återuppskapa en positiv bild av läraryrket och era kommuner som attraktiva arbetsgivare. Det finns tre åtgärder att prioritera:
4 Lärares löner måste höjas rejält. Undersökningar visar att lön är en av de största anledningarna till att studenter inte väljer läraryrket.
4 Lärares arbetsmiljö, givna förutsättningar och utvecklingsmöjligheter behöver förbättras.
4 Offentliggör, det vill säga kommunicera, kommunernas konkreta och kraftfulla åtgärder som ett led i att få länets ungdomar att välja läraryrket och de redan yrkesverksamma att stanna kvar i yrket.
Ni kommuner behöver även tydligare informera om den goda kvalitén på undervisning som faktiskt bedrivs i era kommuner, viktigt som motvikt till de negativa rapporterna som duggar tätt i tv och tidningar.
Min uppmaning innebär att Norrbottens kommuner snarast kraftsamlar kring en enskild fråga viktig för hela länets framtid och utveckling.
Jag ser även en inbjudan till andra för länet viktiga aktörer såsom Luleå tekniska universitet, Kommunförbundet, näringslivet som en självklarhet.