I en insändare i NSD den 13 mars undrar Torbjörn Nilsson och Kurt Eriksson varför Luleå kommun behöver effektivisera sin verksamhet. Antalet barn, unga och äldre ökar snabbare än befolkningen i arbetsför ålder i Luleå och i Sverige som helhet.
Det innebär att behoven av vård, skola och omsorg ökar samtidigt som de som arbetar och betalar skatt blir färre som ska försörja fler. Det här är ingen unik situation för Luleå, så här ser det ut i hela landet. Inflyttningen till vår del av landet har varit mycket knapp under en lång tid och har försämrats ytterligare sedan antalet nyanlända minskat dramatiskt. Det kommer inte finnas vare sig pengar eller arbetskraft för att leverera välfärd på samma sätt som idag.
Detta styrks även av rapporten ”Luleås ekonomi och digitalisering” som arbetats fram av en extern arbetsgrupp på uppdrag av kommunstyrelsen. Rapporten konstaterar att kommunens driftskostnader behöver minska med 300–400 mkr samt att investeringsnivån behöver halveras till 400 mkr per år.
Dessutom måste vi på allvar satsa på digital utveckling. Konsekvenserna av att bortse från nationella fakta, egna fakta och rapportens slutsatser skulle bli mycket allvarliga. Kommunens skulder skulle öka dramatiskt inom bara några få år, dessutom skulle kommunen generera stora underskott. Detta är ett arv som nästa generation inte ska behöva hantera. Luleå tillhör de kommuner som har bättre förutsättningar än andra för att möta utmaningarna, men vi behöver ställa om i tid medan det fortfarande finns handlingsutrymme.
Det förslag till reviderad budget som jag presenterade den 20 februari innebär en effektivisering av samtliga förvaltningar motsvarande 270 mkr under perioden 2019–2022.
Till det så tillkommer en effektivisering på finansförvaltningen motsvarande 100 mkr under samma period, framförallt kopplat till minskade investeringar. Totalt en effektivisering på 370 mkr under fyra år. Skola, vård och omsorg kommer fortsatt att få ökade anslag som kompensation för fler elever och äldre samt ökade pris- och lönekostnader. De kommer att ha mer pengar i sin budget 2022 än vad de har idag.
Exempelvis så kommer socialnämndens budget efter effektiviseringar att öka med knappt 3 % per år, vilket omräknat i pengar innebär ytterligare cirka 50 mkr per år fram till 2022. Motsvarande gäller för barn- och utbildningsnämnden. Förslaget är nu överlämnat till den politiska församlingen för beredning och beslut i kommunfullmäktige den 25 mars.