När spektaklet ”Idol” visades för hela svenska folket, gjordes några reflektioner över den utmanande framtoning som idag är ”legio” i musik- och underhållningsbranschen.
Det som idag accepteras som adekvat framtoning hade för mindre än en generation sedan, betraktats som pornografiskt och gömts undan i kioskernas mörkaste hörn.
Varför förvånas någon över den attitydförändring som vi upplever som ett resultat av detta?
Unga kvinnor i karriären uppmanas av producenter och marknadsförare att bygga en image av sexualitet, vilket de verkar ställa upp på utan några större protester, eftersom det främjar möjligheten till en plats i strålkastarljuset.
Är det då konstigt om yngre flickor som när samma orealistiska drömmar om berömmelse, tar efter beteendet och därmed sänder ut umgängessignaler som de inte är medvetna om men som är lika gamla som människan själv?