Jag är en orolig undersköterska som skriver detta för att jag tycker att det inte är lika roligt att komma på jobbet mer, och det är för att ledningen inte förstår vad de gör för oss som jobbar med de äldre.
Ni kommer med lösningar och förändringar utan att förankra det med oss undersköterskor.
Jag anser att arbetsglädjen har försvunnit, vi blir sjuka
och vi får förlita oss på vikarier som inte har kunskap om de
äldre som bor hos oss och de saknar delegation för medicinering.
Vilket gör att vi som orkar vara på jobbet får en alldeles för stor arbetsbörda. Vi ska räcka till på flera avdelningar och springa runt för att se att de äldre får de mediciner och vård som vi är ålagda att de ska ha.
Vi får ändra i våra scheman så att det finns personal med delegation till medicinering, insulininjektioner och sondmatning.
Politikerna har gett ett löfte om att de delade turerna ska bort, men till vilket pris?
Jag och många med mig tror inte att ni löser det med tvångsmetoder som ni gör nu.
Vi har försökt föra en dialog och har ställt en hel del frågor som vi tycker att ni har svarat med dåliga argument och motivationen har inte blivit bättre av det.
Om man läser mellan raderna så är det bara att byta jobb om det inte passar att följa med i era bestämmelser.
Jag har nog aldrig tyckt att denna stora högtid som julen är för våra äldre har varit så svår. Vi som jobbar inom vården brukar se fram emot stora helger när vi får pynta och äta god mat, duka fint, klä oss fina och få vara med våra äldre.
Det har inte funnits denna glöd hos oss som jobbar med de äldre, detta med att sätta guldkant på tillvaron den energin finns inte i dag och det är ert spel mot oss undersköterskor detta beror på.
Det är många som är oroliga för vad som ska hända på arbetet hur kommer våra schema att se ut. Vi ändrar våra scheman i dag för att det är så hög sjukfrånvaro, så att det finns två personal på varje plan som har delegation.
Skulle vi inte göra det så skulle det bli en hälsorisk för de äldre och vem ska stå till svars för det?
Jag önskar inget annat än att ni börjar föra en dialog med oss undersköterskor och fråga oss hur vi mår i alla dessa besparingstider och vad vi tycker om priset för att ta bort delade turer.
Glöm inte bort att vården kostar och att vi alla blir gamla en dag. Och hur vill vi bli bemötta och för vems skull är vi på jobbet?
Ni har glömt en viktig faktor i det hela. Vi är många som älskar att jobba med de äldre och brinner för att de ska må bra sin sista tid i livet.
Börja fundera på hur vi ska ge en personcentrerad omvårdnad och hur vi ska se till det salutogena hos varje individ. Hur vi ska bemöta äldre med demens och psykiska störningar. Till det krävs det utbildning till personal för vi kommer få sjukare kunder i framtiden.
Och läser man de Nationella riktlinjerna så är målsättningen att vi alla ska jobba efter det. Tyvärr står det bara ”bör” jobba efter det synsättet. Regeringen borde nog skrivit ”ska”, då hade det kanske sett annorlunda ut.
Detta är vår stora uppgift som vi har framför oss och vi är många som vill ta till oss utbildning och ge en god vård till de äldre.
Tänkvärt; ”Vi kan lyssna på de äldre visa att vi bryr oss vad de säger, behandla de med respekt. De kan behöva hjälp att bevara sin upplevelse och värdighet. Personcentrerad vård och omsorg innebär att mötet med äldre handlar om att lyssna och ta deras förväntningar och förhoppningar på allvar”.