Framtiden då?

Utarmning. Vi förbrukar årligen 1,5 planeter när vi bara har en enda. Därför är det inte konstigt om man undrar om det kommer att finnas mat till alla i framtiden eller om det kommer att finnas tillräckligt med skog, bördig åkermark, friska hav, sjöar, floder, korallrev, tillräcklig biologisk mångfald, skriver Lena Meigård.

Utarmning. Vi förbrukar årligen 1,5 planeter när vi bara har en enda. Därför är det inte konstigt om man undrar om det kommer att finnas mat till alla i framtiden eller om det kommer att finnas tillräckligt med skog, bördig åkermark, friska hav, sjöar, floder, korallrev, tillräcklig biologisk mångfald, skriver Lena Meigård.

Foto: STAFFAN LÖWSTEDT / SvD / TT

Norrbottens län2014-09-10 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mänskligheten står i dag inför enorma utmaningar. Vi förbrukar årligen 1,5 planeter när vi bara har en enda.

Därför är det inte konstigt om man undrar om det kommer att finnas mat till alla i framtiden eller om det kommer att finnas tillräckligt med skog, bördig åkermark, friska hav, sjöar, floder, korallrev, tillräcklig biologisk mångfald?

Sverige hör till de 20 procent rikaste i världen som förbrukar 80 procent av planetens samlade resurser. Världsordningen är således djupt orättvis, men gör vi något åt det? Knappast vad jag kan se.

Vi fortsätter konsumera mycket och ha stora ekologiska fotavtryck trots krympande globala resurser. Vi behöver göra en omställning för att lämna mer miljöutrymme åt fattiga länder.

Detta i en värld där vi globalt förlorar många miljarder åkermark årligen genom erosion och genom anläggande av nya vägar och bostäder. Hälften av världens människor bor i områden där grundvattennivåerna sjunker successivt på grund av överuttag.

Fiskebestånden i våra hav har minskat med hälften sedan 1950-talet och världshaven är försurade och fulla med plastsopor. Genom vårt ökade köttätande slösar vi bort grödor som kunde bli till mat i stället för att förbrukas under köttdjurens tillväxtperiod.

Att världsproduktionen av sojabönor till 90 procent går till uppfödning av köttdjur är slöseri i synnerhet när en miljard människor inte har tillräckligt att äta.

Är det inte hög tid att vi ställer om till ett ekonomiskt system som tar hänsyn till att jordens resurser är begränsade?

Den sedvanliga tron på att tillväxt och marknadsekonomi ska lösa alla problem håller inte längre.

Vi behöver ett nytt ekonomiskt tänkande i dag när till och med rika länder uppvisar armod bland arbetslösa som hamnat i utanförskap, där arbetslösa greker saknar rätt till sjukvård, och arbetslösa spanjorer rätten till bostad.

Jo, men visst är det nu dags att vi prövar oss fram till ett nytt ekonomiskt system som är uthålligt både för människan och naturen.