Det vanliga nyårsfirandet på Svartöstan är att mötas nere vid Labyrinten på älvstranden och se på fyrverkerierna. Jag kom dit som vanligt lite för tidigt. Det var bara några där före mig, några som jag såg. Men på grund av avsaknaden av snö gjorde det väldigt mörkt, jag fortsätter fram till korsningen där man brukar mötas, där står det några ungdomar i högstadieåldern och tittar på en av de enda snöhögarna kvar. Jag tittar över krönet på snöhögen och set ett par mössor, en av småkillarna tittar upp, de försöker att tända på fyrverkerier. Det är svårt i den hårda vinden. Han känner igen mig, "Hej Micke..." säger han. Så var det hela tiden i kväll, ungar från skolan som känner igen mig, och deras föräldrar
Det här är fördelen med att har en liten skola där områdets barn kan gå. Så de kan lära känna andra barn och röra sig fritt utan att känna sig otrygg. Vi vuxna tar hand om områdets barn som om de var våra egna. Låt barnen behålla skolorna på sina områden och i byarna runt om i kommunen, det ger trygga barn som trivs och blir goda och trevliga vuxna med bra värderingar. Var är ganska säker att det är svårare att ge barn dessa värderingar på en skola där det är lättare att barnen förblir anonyma ungar som kanske inte har de värderingar som de hade haft om de fått gå på små skolor på sina egna områden.
Jag har hört argument om fördelarna och nackdelar med småskolor och storskolor, men för mig är småskolorna något som har de bättre argumenten, både känslomässigt och ekonomiskt. Inte bara för att jag jobbar på en småskola och bor på ett litet område, men jag är också en som fått bra värderingar på grund av att jag gått på en liten områdesskola som ung...
Låt småskolorna vara kvar...