Vi inom vården tror och hoppas att vårt fackförbund, Kommunal Norrbotten, verkligen inte ger
upp för lätt i frågan om att få bort de så kallade ofrivilliga delade turerna.
Det går inte att lösa utan att arbetsgivaren skjuter till pengar. Bemanningen måste höjas och det kostar pengar; vi kan ännu inte klona oss!
Om vi ska jobba heltid utan delade turer, så måste vi få vara kvar på arbetet, ett helt arbetspass.
Med dagens bemanning som är satt efter den budget man har så går inte det.
Grafens, (ett slags diagram över personalen från dag till dag), minimi- och maximibemanning är alldeles för lågt satta för att alla ska kunna arbeta heltid utan delade turer. På helgerna är de på en del håll ännu lägre.
Vi vill inte lösa de delade turerna med tolvtimmars pass; då måste vi ha två raster på cirka en timme vardera.
Eftersom vi oftast är två personal under hela dagen under helgen så blir vi tvungna att arbeta ensamma längre och då slits vi ut!
Titta på personaltätheten på landstingets tid, den var säkert högre. Titta också på sjukfrånvaron, den var säkert lägre då.
Vi hade vaktmästare, städerskor och maten lagades av kokerska (som inte arbetade inom
vården!). Vi hade sjuksköterskor som delade ut mediciner till kunderna.
I dag sköter befintlig personal om allt detta. Plus att vi ska göra våra egna scheman, korrigera dem, beställa varor och även dokumentera allt som rör kunderna på datorer.
Vi har inte ens rapporteringstid under dagen. Den sker ofta på ”flextid” som vi aldrig får tillbaka på grund av att verksamheten inte tillåter detta. Det vill säga, det finns inte tid att ta tillbaka detta på. Ofta hinner vi inte ta rast i tid.
Kommunal Norrbotten bör också ta en titt på våra timbankar, som alltid är fulla, även om man har dragit ner tiden till plus minus noll! Man har alltid cirka 3-4,5 timmar i banken när schemat kommer från centraldiffen.
Detta tyder ju på att vi är underbemannade. Eller...?
Många undersköterskor är stressar på en alltför hög nivå varje dag och sover dåligt. Personal lämnar arbetet med dåligt samvete för att man inte hann ta sig tid med kunden och ge lite extra till denna.
Detta är inte bra, vi blir lättare sjuka.
Kommunal Norrbotten borde skicka ut en enkät och fråga oss hur vi mår, många väljer att inte säga hur det egentligen är på våra arbeten.
Till sist... Jag som skriver detta älskar faktiskt mitt arbete! Jag älskar de kunder, gamla som yngre som jag ska ta hand om och ge lite trygghet till.
Problemet är bara att någon sån tid finns knappt mer. Att sätta sig ner och hålla en orolig kund i handen under dagen för att trösta och få dem lite lugnare...
Är detta verkligen den vård som Luleå kommun har att erbjuda till de som faktiskt varit med och byggt upp kommunen?