Att jobba inom äldreomsorgen är i sig något fantastiskt. Man får kärlek, uppskattning och den ena dagen är aldrig lik den andra. Det är ju då den del som har med våra brukare att göra. Den andra biten som innefattar arbetsbörda, arbetsmiljö och möjlighet att kombinera ett vettigt familjeliv och yrkesliv något helt annat. Parodin i det hela är att Luleå kommun går ut med att arbeta för dem innebär att man ska kunna kombinera familjen med sitt arbete.
Som anställda i äldreomsorgen i Luleå lever du ditt liv i sex veckor i stöten plus att du måste arbeta varannan helg även om det finns de som vill arbeta varje helg. Luleå kommun har valt att tolka avtalet att vi måste arbeta 50 procent helg. Detta innebär att om jag skulle få för mig att åka på en utlandssemester mitt i vintern och tar semester en helg jag skulle ha arbetat, då måste jag arbeta in den helg jag tog semester vilket resulterar i tre helgpass på raken. När jag berättar för människor att den enda gången jag är ledig två dagar på raken är varannan helg då blir dom stumma.
Om jag får en fråga om man kan komma på bröllop om två månader så är egentligen det rätta svaret ” ja, om verksamheten tillåter det”. Ska man skratta eller gråta??
Ett schema ska inte bara anpassas efter verksamhetens kortsiktiga behov utan även möta kraven i arbetsmiljölagen. Man ska helt enkelt inte bli sjuk av sitt schema. Idag finns de utmaningar som automatiskt kommer med att jobba dag/kväll och helg. Det vet/visste de flesta av oss om redan då vi tog jobbet. När många av oss började arbeta inom vården tog man bort varannan helg för det var förlegat och nu är det tillbaka sedan många år. I grunden vore det heller inget jätteproblem om det faktiskt var så att vi i personalen hade tid och möjlighet att prata ihop oss och lägga schemat i lugn och ro.
Till det här vill nu alltså vår arbetsgivare få möjlighet att även planera ut oss på nätterna. Så deras lösning på våra frågor är alltså att göra det ännu värre.