Här är vår chans
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Om man spekulerar och försöker sia något om framtida möjligheter så ser jag följande scenario.
Regionen har mer och mer tagit över den nationella statens ansvar för infrastruktursatsningar på regionnivå.
Det innebär ju då också att de företag som utvinner de naturtillgångar som finns i regionen också borde betala bolagsskatt och vinstutdelning direkt till regionen, där dessa pengar (inte små summor) kunde gå till infrastruktursatsningar som regionen så väl behöver.
Jag tänker i första hand på förverkligandet av Norrbotniabanan, den som den borgerliga regeringen inte tänker förverkliga.
Som sagt helt plötsligt kan denna region själv styra över sina resurser!
Vad säger då centralmakten? Ja, inte lär det väl vara speciellt populärt att vi i norr utnyttjar våra naturtillgångar för egen del. Man har ju varit van att mjölka ut det bästa, men ändå fnysande uttrycka att norrlänningar är bara lata och tärande, så på det här sättet skulle vi slippa det syndromet.
Sedan kan man ju konstatera att EU ändå tar över mer och mer av nationalstaternas åtagande, så därför passar ju storregioner bättre in i den karta som i vilket fall som helst håller på att ritas om.
Utifrån mina funderingar så har jag gått från att vara väldigt tveksam till utökade regioner, till att vara odelat positiv.
Att vissa politiska partier är emot en förändring det ligger väl i dessa partiers ideologi. Men man är inte helt ärlig när man säger varför man är emot.
Då låter argumenten som följande; "demokratin försvagas och besluten kommer längre bort från folket" vilket jag anser enbart är dimridåer, inget annat!