Kiruna kommuns senaste årsredovisning visar på en god ekonomi, soliditeten hade ökat och den kommunägda energikoncernen Tekniska Verken i Kiruna AB gjorde ett positivt resultat för femte året i rad.
Trots detta bereder drift-ansvariga dotterbolaget Kiruna Kommunpartner AB ett förslag till kommunledningen för beslut om taxe-höjning till 2016.
Förslaget innebär en taxe-höjning på 3 procent för brukningsavgiften av vatten och avlopp samt 6 procent för renhållning.
Låga taxor kan leda till underhållsunderskott i VA-nätet och läckor samt påverka grundvattentäkterna. Dock är VA-priserna i Kiruna på 71.80 kronor per kvadratmeter, näst dyrast i länet efter Kalix. Medelpriset i riket är 63.80 kronor. Taxenivåerna kan variera på grund av lokala markförhållanden och topografi. Pajala och Arjeplog har relativt samma terräng, ändå har dessa lägre taxor än Kiruna.
En konsultutredning från 2014 visar att VA-verksamheten i kommunen fungerar bra till rätt kostnad, därför är en höjning på 3 procent obefogad.
Taxehöjningen på 6 procent är en stor höjning för renhållningen och motiveras med långa transportkostnader. Där bör kommunen långsiktigt effektivisera genom klimatsmarta investeringar.
Kommunen har ett starkt självstyre över de egna bolagen i form av ägare och kan klubba igenom höjningen. Det är ändå rimligt att begära att kommunen succesivt trappar upp höjningen (förslagsvis 2 procent fördelat på tre år).
Taxehöjningar är inte unikt. Flera kommuner ser det som en möjlighet för att stärka kommunkassan eller uppgradera gamla VA-nät som inte är dimensionerade för dagens klimatförändringar.
Att taxor ska täcka förbrukning och drift är naturligt, men det är inte skäligt att fastighetsägare och i förlängningen hyresgästerna även ska finansiera uppgradering av offentlig infrastruktur. Det är en investering och bör tas ur den kommunala investeringsbudgeten.
Kostnaderna för uppvärmning, VA och renhållning har ökat med 64 procent sedan 1996. Under samma period var inflationen 21 procent. Således upptar dessa kostnader redan en stor del av hushållens ekonomi. En ytterligare höjning kommer minska hushållens konsumtionsutrymme, särskilt för de i hyresrätter eftersom deras boendeform är överbeskattad jämfört med det ägda boendet.
Taxehöjningarna får ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare, vilket kan medföra att de tvingas höja hyrorna, vilket i sin tur drabbar individ och samhälle. Följaktligen måste kommunen se över helheten och hålla igen ökningarna för att istället investera i infrastruktur utan att dubbelbeskatta hyresgästerna/VA-kunderna.