När den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag (ICC) accepterat Palestina som medlem kommer frågan upp om det äntligen skulle vara möjligt att ställa de israeliska ledarna till svars för olika krigsförbrytelser mot palestinierna – senast det militära angreppet mot Gaza i somras som kostade närmare 2 200 palestinier, varav 519 barn, livet och skadade över 11 000 personer.
Israels regering har, inte oväntat stöttad av USA, protesterat mot utsikten att få sina övergrepp granskade. Man framhåller ”det absurda” i att ett land som upprätthåller ”den högsta standard av internationell lag” ska ställas till svars, och att man faktiskt bara bekämpar ”palestinsk terrorism”.
Det är, enligt fjärde Genèvekonventionen, förbjudet att flytta sin egen befolkning till ockuperat område – Israel har idag närmare 600 000 så kallade bosättare på ockuperad mark.
Utan den israeliska ockupationen skulle det inte finnas något palestinskt motstånd, inga ”terrorister” att bekämpa. Israel skulle kunna existera i fred.
Ska då inte palestinska krigsbrott mot Israel utredas? Jovisst. Men medan palestiniernas president Mahmoud Abbas givit klartecken till en sådan granskning har alltså den israeliska regimen sagt blankt nej. Hur länge ska omvärlden behöva stå ut med detta sabotage mot internationell rätt utan att reagera? Hur länge ska Israel få vara ett undantag från det lagsystem som gäller alla? Hur länge räcker tålamodet hos oss andra?
Svaret för svensk del ligger hos regeringen, och i första hand utrikesminister Margot Wallström. Hur länge tänker man acceptera att Israel tilldelas speciella förmåner i handeln med Sverige? Att israeliska produkter, tillverkade på stulen och ockuperad mark, flödar in i våra butiker? Att blockaden av Gaza fortsätter? Att vårt försvar samarbetar med Israel? Att det kulturella, idrottsliga och vetenskapliga samarbetet fortsätter som om ingenting hänt? Att det görs reklam för turistresor till Israel och att svenska organisationer värvar etniskt utvalda personer att flytta till och slå sig ner på palestinsk mark?
Sverige har erkänt Palestina diplomatiskt. Gott så. Men nu gäller det att se till att den palestinska staten också ges en chans att existera på marken.