Northland Resources startade en gruva i Pajala kommun. Bolaget skrev avtal med samebyn i trakten. Det upprättade affärskontrakt med flera lokala företag. Det exploaterade naturen och begick miljöbrott. Det gick i konkurs.
Fortfarande är det oklart vad som kommer att hända med gruvan: Nystart eller utförsäljning av utrustningen.
Oberoende av vad som händer så kan vi ha lite funderingar kring gruvor över huvud taget.
Vid en konkurs så upphör alla avtal att gälla. Same-byn är blåst. Företagen är blåsta. Naturen är förstörd. Det finns inte pengar till att återställa naturen. Ska den återställas så måste det allmänna betala. Är det rimligt?
För att undvika att något liknande händer någon annanstans bör vi tänka annorlunda om gruvetablering.
Enligt juridiken äger staten all malm. Som det är nu tillåter staten privata bolag att starta gruvor utan att få i stort sett någon ersättning alls – 0,05 procent i mineralavgift.
Statliga LKAB driver redan gruvor och kan säkert driva fler. Om gruvan ger vinst så stannar pengarna hos oss.
Jag är medveten om att staten inte är perfekt, varken som arbetsgivare eller i behandling av samernas rättigheter eller när det gäller miljöansvar.
Men det är ändå bättre med staten som ägare än ett privat bolag. Staten måste sluta ge tillstånd till privata gruvbolag.
Titta hur Norge har gjort med sin olja. Där tillåts inte privata bolag att borra efter olja, utan staten har behållit kontrollen.