Jag blir ledsen när jag läser R.I.Å.:s insändare (NSD 13/5) Den sinnesstämningen håller i sig när det gäller Svenska kyrkans agerande vid begravning av aska. Det sker nämligen inga sådana under vinterhalvåret.
Begravningslagen säger att aska måste begravas inom ett år och bakom denna lagstiftning gömmer sig Svenska kyrkan.
Vad det betyder för anhöriga är så ovidkommande för Svenska kyrkan att de inte ens bryr sig om att informera om detta på sina lokala hemsidor.
Inte ett ord om detta från första kontakt med begravningsbyrå till begravningsgudstjänst.
Jag vägrar acceptera att det år 2015 inte går att begrava aska – må det vara i minneslund eller askgravplats – om viljan finns.
Vid begravningen i askgravlund var jag naiv nog att tro att minnesplakat skulle sättas upp samtidigt.
Men för Svenska kyrkan var sju månader inte länge nog för att beställa och låta få det ingraverat.
Det är som om deras motto är ”låt oss göra sörjandet så utdraget som möjligt för de anhöriga” för vem kan glömma UG:s reportage om skändningen av de begravda.