Jag började arbeta på Malmens Vårdcentral 2012. Vi hade cirka tiotusen listade personer. Sett i ett nationellt perspektiv låg listningssiffrorna något över genomsnittet. Vägg i vägg låg Granitens Vårdcentral där listningssiffrorna såg snarlika ut. Fram till början av tjugohundratalet fanns det bara en vårdcentral i Kiruna. På grund av arbetsmiljöproblem orsakade av en alltför svårhanterlig storlek på verksamheten delade man upp vårdcentralen i två mindre enheter, Malmen och Graniten, med en gemensam verksamhetschef.
Arbetsmiljöproblemen fortsatte emellertid och 2005 lämnade dåvarande skyddsombud in en anmälan till arbetsmiljöverket som hörsammades och som bland annat resulterade i att Malmen och Graniten fick varsin verksamhetschef.
Det var också så verksamhetsstrukturen såg ut när jag började arbeta på Malmens Vårdcentral. Tack vare bra kollegor och en rimlig storlek på verksamheten med korta beslutsvägar trivdes vi som arbetade på Malmen bra och upplevde arbetsmiljön som god. Min känsla var att kollegorna på Graniten också upplevde sin arbetsmiljö som välfungerande.
2015 genomförde Läkarförbundet en enkät bland samtliga specialistläkare i primärvården och ST-läkare i allmänmedicin i Sverige. Syftet med enkäten var att utvärdera primärvårdens vårdval. För att också kunna väga in patienternas åsikter använde man sig av Nationella Patientenkäten NPE. I slutrapporten föreslår man följande två åtgärder för att förbättra primärvården:
1. Rapporten visar att patienter och läkare är eniga om att småskaliga och personalägda vårdcentraler ger bättre vård och service än andra driftsformer. Att öka dessa verksamheter är därmed nödvändigt för att skapa en välfungerande primärvård för hela befolkningen.
2. Tillräcklig bemanning är avgörande för hur nöjda läkarna är med vården. Rejäla insatser krävs för att rekrytera båda blivande och redan specialistkompetenta läkare.
Under samma period som Läkarförbundets riksomfattande primärvårdsenkät sammanställs beslutar landstingspolitikerna i Norrbotten att man ska göra omfattande verksamhetsförändringar avseende primärvården i Kiruna. Till att börja med ska distriktsläkarjouren på akuten avvecklas. Därefter beslutas att Malmen och Graniten ska ha en gemensam verksamhetschef trots att denna verksamhetsstruktur redan prövats i Kiruna och visat sig vara icke fungerande på grund av en alltför svårhanterlig storlek på verksamheten. Detta framförs på lokala samverkansmöten. Det görs även, efter påtryckning från facken, en risk- och konsekvensanalys som tydligt visar på flertalet röda flaggor vad gäller den planerade verksamhetsförändringen. Detta lämnar dock den dåvarande närsjukvårdschefen oberörd och beslutet drivs igenom utan någon tydlig planering för uppföljning eller utvärdering.
Nästa steg i processen blir en sammanslagning av Malmen och Graniten. Man skapar återigen en enda stor vårdcentral, flaggskeppet Kiruna HC, med över artontusen listade personer och med en verksamhetschef och två enhetschefer vid rodret och därmed är man tillbaka på ruta ett. Historien återupprepas utan att man, till synes, dragit några lärdomar av tidigare erfarenheter.
Majoriteten av arbetsgruppen på Kiruna HC upplever i och med den nya verksamhetsstrukturen en kraftigt försämrad arbetsmiljö med dysfunktionella flödesstrukturer och otydligt ledarskap vilket leder till ökad stress, psykisk ohälsa och sämre förutsättningar för att kunna utföra ett kvalitativt och patientsäkert arbete. Flera fasta medarbetare från olika yrkeskategorier har sagt upp sig vilket har förvärrat situationen ytterligare.
För en tid sedan lämnades det från ett flertal av facken in en anmälan till arbetsmiljöverket avseende den försämrade arbetsmiljön på Kiruna HC. Anmälan skickades emellertid aldrig in till arbetsmiljöverket då man från arbetsgivarens sida ansåg att problemen borde kunna lösas internt.
Arbetsgruppen på Kiruna HC har med anledning av ovan nämnd anmälan och på initiativ från arbetsgivaren nyligen varit på en ”work shop” med en inhyrd konsultfirma där syftet var att lära sig kommunicera bättre med sina kollegor.
Detta är naturligtvis inte av ondo men det löser inte grundproblemet som enligt min mening handlar om att man valt en helt orimlig och ogrundad verksamhetsstruktur för primärvården i Kiruna i samma stund som beslutet som ovan nämnda verksamhetsförändringar fattades. Ett beslut som bland annat strider mot tidigare erfarenheter, Läkarförbundets riksomfattande primärvårdsenkät, Nationella Patientenkäten samt den risk- och konsekvensanalys som gjordes under processens gång.
Alldeles för många beslut inom sjukvården är rent politiska och saknar både patientfokus och verklighetsförankring. Jag ställer mig frågande till hur ansvariga landstingspolitiker har tänkt lösa den allvarliga situation som uppstått på Kiruna HC. Det duger inte att man fattar den här typen av ogrundade beslut och sedan ålägger verksamheten och dess medarbetare att städa upp i det kaos som följer. Att vara beslutsfattare kräver enligt min mening ett betydligt större ansvarstagande.
Till att börja med måste man sätta sig in i och förstå historien för att undvika att begå samma misstag om och om igen. Man måste också kartlägga förutsättningarna innan man beslutar om vilken verksamhetsstruktur som är bäst lämpad för en enskild arbetsplats och flödesstrukturer måste utarbetas med patientmötet i fokus. Så länge man inte ägnar någon tid åt att på ett seriöst och strukturerat sätt försöka kartlägga dessa förutsättningar och så länge flödesstrukturerna enbart bygger på ekonomiska incitament och statistik kommer man aldrig nå ett bra resultat. Istället hamnar man i det läge som Kiruna HC nu befinner sig i med dålig arbetsmiljö, personalflykt, försämrade möjligheter att rekrytera ny personal samt att kunna bedriva en kvalitativ och patientsäker vård.