Gruvan i Gállok, fem mil väster om Jokkmokk, hotar både renarnas vinterbeten och deras flyttningsvägar. Därför riskerar renskötseln - fundamentet för Laponias existens - att spolieras.
Renarna som sommarbetar i Sarek och Badjelánnda (Laponia) är samma renar som rör sig förbi Gállok eller vinterbetar i detta område. Avståndet Gállok-Laponia har med andra ord ingen betydelse. Dessutom har samma lycksökare som i Gállok (Beowulf Mining/Jokkmokk Iron Mines) sin första inmutning inne i världsarvet vilken omfattar berget Ruovddevárre cirka en mil norr om Kvikkjokk.
Undersökningstillståndet som heter Ruotevare nr 1 (titan- och järnmalm) är förvisso avslutat men kan återstartas när som helst trots att det ligger i Kvikkjokk-Kabla fjällurskogsreservat. Det är ett Natura 2000-område som också inryms i världsarvet Laponia.
Att fyndigheten har tre parallella skydd spelar dock ingen roll eftersom mineralprospekteringar och gruvbrytningar endast är förbjudna i nationalparkerna. Ett förhållande som också gäller i Sjávnja naturreservat/Natura 2000 där Boliden och LKAB har tre pågående tillstånd till att provborra trots att också detta område är världsarv.
Detta visar att gruvor hotar Laponia både direkt och indirekt. Det är också ännu ett tydligt exempel på att Minerallagen måste revideras i grunden.