Att ta bort de delade turerna tycker jag länge har varit en självklarhet då det är omänskligt att arbeta på det sättet.
Jag jobbar själv som undersköterska och det sliter väldigt mycket på en både fysiskt och psykiskt att vara med på arbetet båda passen då arbetet är som tyngst.
Jag blev så lycklig när jag hörde att de skulle bort, men att sedan höra vad man får istället får en att rent ut sagt grina.
Det känns som att välja mellan pest eller kolera.
Det är väldigt många av oss som inte klarar av att arbeta natt, då dygnsrytmen blir alldeles skev. Samtidigt som det finns andra som bara vill jobba natt och känner att det passar dem bättre.
Sedan att man ska använda sig av så kallade kluster känns väldigt otryggt och stressfullt.
För det första ska ska vården värna om patientsäkerheten. Jag tror att patientsäkerheten kommer att påverkas negativt om personal ska hålla på att springa mellan olika verksamheter.
Vårdtagarna kommer att vara helt okända för en många av gångerna och man vet inte deras rutiner och vårdtagarna får se ännu mer nya ansikten vilket skapar en otrygghet.
För ordinarie personal på boendet dit man kommer så kommer det att bli tyngre och kännas otryggt då det endast är de som kan rutinerna.
Jag tycker att det rent ut sagt är fruktansvärt att det är på detta sätt man ska lösa de delade turerna.
När man äntligen känner att vår röst har blivit hörd så dras mattan undan direkt.
Man gör ständigt sitt bästa och vill givetvis göra ett gott arbete och ge vårdtagarna den vård som de är värda, men man känner sig för det mesta otillräcklig när man går hem.
Vi behöver mer personal, det är vad som behövs. Inte några lösningar som försämrar våra arbetsvillkor ytterligare.
Vi går på knäna. Vi är också människor med familj, vänner och intressen. Så låt oss ha ork kvar att även vårda det.