Stängningen av Klockarängen och flera äldreboenden, har av kommunledningen framställts som något som gynnar de äldre och deras anhöriga.
Att alla mår bättre av att bo hemma och stödjas av hemtjänsten. Det är som alla andra beslut som storebror tar. Att alla mår bättre av att bo hemma hur gammal och sjuk man än är – det har vi bestämt och då får ni finna er i det.
Det säger man förstås inte utan hänvisar till vetenskapliga undersökningar. Visserligen säger dessa inte att alla mår bättre av att bo hemma men så tolkar man det.
Men som anhörig vet jag, att inte alla gamla och sjuka mår bättre av att bo hemma. De anhöriga får ta ett allt större ansvar när kommunen smiter undan sitt ansvar! Nu kommer det också att bli ännu svårare att få avlastning när korttidsboendet avskaffas. Istället bygger man om till ett flyktingboende.
Ingen skall väl inbilla mig att detta är av välvilja för de gamla och deras anhöriga. Det är en rent ekonomisk fråga. Det blir billigare att stänga äldreboenden och istället bygga om till flyktingförläggningar där man får intäkter från staten. Man sänker kostnaderna och får dessutom intäkter från staten.
Sen säger man att behovet av platser på äldreboenden minskat. Men orsaken är att Socialförvaltningen har fått direktiv från kommunledningen, att man inte skall godkänna att gamla får plats på vård- och omsorgsboende annat än i synnerliga fall.
Det innebär att biståndshandläggarna säger nej till varje begäran oavsett rekommendationer från distriktssköterska och läkare. Detta har jag personligen erfarenhet av.
Jag tycker samtidigt synd om biståndshandläggarna som sitter i en rävsax när de ser behovet men vet att de inte kan säga ja till de gamla om behöver plats på vård- och omsorgsboende. Inte undra på att de mår dåligt och sjukskriver sig. Det är klart att man inte ser något behov av platser på vård- och omsorgsboende då man säger nej till alla ansökningar.
Detta är bara ett exempel på hur Mammon styr.