Kalle Sandhammar undrar i sin krönika i NSD den 30 oktober när folket tappade förtroendet för det svenska försvaret.
Vad han borde undra över än mer är hur förtroendet för medierna/journalstiken är i dag.
Det handlar inte bara om resurser. Jag har alltid litat på och utgått från att medierna, oavsett eventuell partitillhörighet, agerar som fria oberoende granskare och rapportörer av vad som sker i samhället. Rent politiskt eller inte.
Men tyvärr har mina illusioner på den punkten totalt grusats. Så det är nog mer än en milstolpe som passerats för att använda Sandhammars eget uttryck.
Både rapportering av vissa händelser, direkt politiska eller inte, samt insändare styrs som det verkar på ett helt annat sätt än på fria, oberoende demokratiska grunder.
På det sättet finns det inga resurser i världen som kan rättfärdiga epitetet ”tredje statsmakten”.
Den fria, oberoende granskande och rapporterande pressen är på alla plan oerhört viktig för demokratin så låt oss få tillbaka den. Annars kan den lika gärna läggas ner.
Svar till ”Desillusionerad”. Tråkigt att du har tappat förtroendet för medierna. Trovärdigheten är NSD:s viktigaste kärnvärde och jag kan konstatera att vi bedriver ett fritt och oberoende nyhetsarbete, där vi självständigt gör urval och nyhetsvärdering.
Jag kan också konstatera att NSD är en primär nyhetskälla när stora händelser inträffar i Norrbotten. Via vår besöksstatistik på NSD.se kan vi se att människor söker sig till oss för att få veta vad som hänt.
Det tar jag som intäkt för att de flesta trots allt litar på mediernas tillförlitlighet.