Mikroplaster hotar vår hälsa

Farlig kost. Fiskeyngel tycks föredra mikroplaster fram för zooplankton, deras naturliga föda.

Farlig kost. Fiskeyngel tycks föredra mikroplaster fram för zooplankton, deras naturliga föda.

Foto: Oona Lönnstedt/TT

Norrbottens län2016-11-14 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mikroplaster är ett växande miljöproblem som uppmärksammats först under de senaste åren. Det beror på att produktionen av plast ökat dramatiskt.

Världen har efter år 2000 producerat betydligt mera plast än under hela 1900-talet. Idag finns mikroplast spritt i alla våra vatten. Östersjön tar årligen emot 40 ton mikroplast.

Plastpartiklarna finns i så skilda produkter som tvål, kläder och däck. Ofta finns den i skräp som slängs. Plast som hamnar ute i miljön bryts inte ner, men med tiden finfördelas den av solljus och slitage och blir till mikroplast.

Små plastpartiklar kan i sig vara giftiga, men de kan också binda till sig miljögifter och orsaka skada på fiskar och andra djur som äter partiklarna. Halterna av mikroskopiska plastpartiklar i plankton ökar stadigt och sannolikt kommer mängden mikroplast fortsätta öka under lång tid framöver. Havet är en viktig källa till livsmedel och risken är stor att mikroplast så småningom hamnar på våra middagstallrikar och även påverkar vår hälsa.

Mikroplaster är ett globalt problem. Åtgärder behövs på flera nivåer i samhället. Vi behöver ställa krav på producenterna som tillverkar varor. Plasten kan ofta bytas ut mot andra, miljövänligare material i de produkter där den ingår.

Kommunen har en viktig roll. En åtgärd vi kan göra är att stoppa inköp av produkter med tillsatser av mikroplast.

Vänsterpartiet har därför motionerat om att Luleå kommun ska upphöra med inköp av produkter med tillsatser av mikroplast.

Vi vill också att kommunen ska kartlägga var mikroplaster förekommer idag samt fasa ut och ersätta dem med miljövänligare produkter.