Det finns oftast vinnare och förlorare i fotbollens värld. Oftast firas vinster med glädje och förlorarna deppar ett tag och kommer igen till nästa match.
Jag har levt med detta i stort sett hela livet, inte aktiv på planen själv men med storabrorsor (en AIK:are och en Djurgårdare) som spelat i Jokkmokks SK.
Efter det blev det en fotbollsspelare till äkta hälft (kom från Skåne) och som också spelade i Jokkmokks SK. Så kom det två söner, två brorsbarn och förstås blev det fotboll för dem i Jokkmoks SK.
Jag har under åren upplevt mycket inom föreningslivet, varit ordförande i fotbollssektionen i nära 20 år.
Så mycket glädje, så många roliga upplevelser under åren.
Så många ungdomar och ledare jag har haft att göra med under åren.
Nu är det inte om mig detta ska handla, jag ville bara ge en bakgrund.
Jag har fortfarande en vuxen son som spelar i Jokkmokks SK, målvakten i laget.
Min man och jag tog våra barnbarn (målvaktens barn) och for för att kolla andra halvlek mellan Jokkmoks SK och FC-Munkan.
När vi kom ner var det bråk på planen. Jag hann inte se just något av det, men domaren bröt matchen och spelare från båda lagen fortsatte att gruffa på varandra. Det var en olustig stämning.
Dagen efter var Jokkmokks SK i alla medier, en sådan tragisk historia.
Tragisk för den unga domaren, hoppas han får stöd efter detta. Jag blir arg och ledsen för att någon ska bli utsatt på det här sättet under en fotbollsmatch.
Tragiskt för spelare och ledare i FC-Munkan.
Tragiskt för publiken.
Tragiskt för lagkamraterna i Jokkmokks SK.
Tragiskt för styrelsen.
Tragiskt för tre unga killar som det spårade ur för.
Alla spelare och ledare i Jokkmokks SK skäms för det som hände. Ingen får bete sig på det viset. De tre spelarna ska så klart få sina straff. Fotbollsförbundet kan detta och ser till att allt går rätt till. Klubben har tagit sitt ansvar i det akuta läget och stängt av sina tre spelare.
Jag vill ge en eloge till Anna och resten av fotbollsstyrelsen, ni gör ett bra jobb i detta svåra läge.
Det är väl nu vi alla ska hata och visa avsky för dessa killar? Eller det är väl lika bra att vi hatar hela Jokkmokks SK?
En gång var dessa killar hyllade trevliga vinnare, ifjol hejade vi på dem.
Jokkmokks SK var ortens stolthet, Futsalhistorien har glatt många.
Då var vi alla vinnare. Nu finns det bara förlorare ...
Många kanske gottar sig och visar sin avsky mot Jokkmokkskillarna på sociala medier. Vinnare eller förlorare?
Jag hörde på Radio Norrbotten en intervju med lagets ledare Afnan. Reportern berättade att han varit upp i vinter och gjort reportage om laget och träffade alla dessa trevliga killar varpå han förvånat frågade: Vad hände i helgen?
Vi är många som frågar oss: Vad hände i helgen?
Just nu känns det som om vi alla är förlorare. Både ni som spyr på sociala medier och vi som sitter med klumpen i magen.
Jag skriver inte detta i namn av att vara någon ledare för Jokkmokks SK utan i egenskap av att vara en medmänniska. Som en Jokkmokkare med en klump i magen.
Hoppas alla kan hjälpa domaren, fotbollskillarna, både de som ska spela vidare och de tre killarna som inte får spela fotboll och inte mår bra just nu.