Moderaterna har nu lanserat sin nya slogan “Alla behövs”, men jag undrar om de verkligen tycker så med tanke på hur vårt samhälle ser ut, hur det är uppdelat i “rika och fattiga”
På vilket sätt behövs alla?
Många har aldrig haft ett jobb som varat mer än åtta veckor (sommarvikariat) trots att de gjort allt “rätt”, gått gymnasium och studerat på universitet.
Därmed har de också dragit på sig stora studieskulder vilket gör dem nog så angelägna om att få ett jobb. Alltså söker de hundra, tusentals jobb inom alla möjliga och omöjliga områden från de enklaste till de jobb som mer motsvarar deras utbildning.
Men utan erfarenhet får man inget jobb och utan jobb får man ingen erfarenhet. En ond cirkel. Ju mer tiden går ju längre bort från arbetsmarknaden hamnar de.
Är de över 24 år, inte utlandsfödda eller med funktionhinder erbjuds ingen praktik heller för att få den så viktiga erfarenheten.
Utan inkomst får de heller ingen bostad, inget värdigt liv.
Gissa vad allt detta leder till för självkänslan? Det slarvas bort en hel generation som inte verkar behövas.
För att inte tala om alla sjukskrivna, eller med sjukersättning. Behövs de?
Jag tror att Moderaterna med sin slogan bara menar att de som jobbar, de behövs.
Det är oerhört många människor som upplever att de inte behövs, inte har något värde i ett land som bara prioreterar jobbskatteavdrag efter jobbskatteavdrag för “det ska ju löna sig att arbeta”.
Men de som inte kan eller får arbeta då? aBehövs inte de?