Två rikspartier, folkpartiet och vänsterpartiet, vill förstatliga skolan. Men utan ett genomtänkt innehåll så är det utan verkan. Och det saknar man helt. Det handlar nämligen om kvalité i alla led.
Övriga partier mumlar i det skägg man rakat av sig. Löfvéns (S)-parti avviker till det bättre genom att påpeka att man vill ha små klasser.
1960 fanns 81 000 yrkesverksamma lärare i Sverige. Nu nära 300 000. 1980 fanns det tio sökande per utbildningsplats, 2012 endast 1,2 sökande per plats.
Antalet lärarledda lektioner för lärarstudenterna var 1970 24 timmar per vecka. 2010 9 timmar per vecka. Cirka 50 procent av landets lärare inom de naturvetenskapliga områdena är obehöriga.
Våren 2012 utexaminerades fyra kemilärare för årskurs 7 till 9 i Sverige. För fysik och teknik sju, för biologi nio. Behovet är cirka 1 000. Endast 27 NO-lärare utbildades.
Generellt sett kan man nog fastställa att lärarkåren håller en dålig kvalité. Rikspolitikerna tror att man höjer kvalitén genom att skapa så kallde förstelärare; lärare som är speciellt duktiga och har fallenhet för att undervisa.
”Yrkesskickliga lärare ska kunna bli förstelärare samtidigt som man fortsätter att undervisa.” (Skolverket). Riksdagen har därför avsatt pengar för 10 000 förstelärare eller 5 000 lektorer. Detta kan man nog tolka som att riksdagens politiker tycker att 97 procent av lärarkåren inte håller måttet.
1989 beslutade riksdagen (S+V) att kommunerna skulle överta ansvaret för skolan. Det var ett dåligt beslut fattat av politiker utan tillräcklig kompetens.
Vi har facit. Kompetensen på politiker har inte blivit högre nu och kvalitén av rikspolitikerna är sannolikt lägre än i lärarfacket. Vi har facit efter åtta års alliansstyre.
Sämst är kompetensen hos de kommunala politikerna. I Piteå och i andra kommuner i Sverige har man placerat in fastighetsfolk och lojala partimedarbetare helt utan adekvat kunskap och kompetens i strukturutredningar som handlar om skolan.
Det har inte med partifärg att göra. Det kommunala pamperiet som sitter vid makten i varje kommun anser sig själva veta bäst.
Kommuner och fristående skolor har hittills inrättat drygt 3 000 tjänster som förstelärare och lektorer. 7 procent av dessa är permanenta.
I de flesta fall har arbetsgivaren låtit tjänsterna bli tidsbegränsade. Man har upptäckt att man helt saknar egen kompetens så därför vet man inte vilken lärare som är yrkesskicklig nog för att få en lön anpassad till undervisningsförmåga och utbildningstid.
Vi vet nu att kommunerna är direkt olämpliga att ansvara för skolväsendet. Att låg lön inte attraherar kvalificerade individer. En förstelärarlön för alla som nu söker utbildning och utexamineras är därför en möjlig väg.
En bättre lärarutbildning. Inga klasser större än 15 elever. Vad för kunskaper vi vill att kommande generationer ska ha måste diskuteras och analyseras.
Kunskapsutvärderingen PISA ligger till åtskillig del i historiens soptipp. Genom prov jämförs 15-åriga elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.
Alla ska/kan inte bli nördar i matte.
Den som sett ”Lyxfällan” begriper att hushållsekonomi och samhällsekonomi är viktigare kunskap för de flesta. Att demokratin må utvecklas och problemlösningskunskap är det viktigaste av allt.
Det politiska förfallet måste stoppas.