Det har vid flera tillfällen skrivits insändare i länstidningarna angående den farliga södra utfarten från Rosvik till E4:an, men då har fokus mestadels rört norrgående körriktning på E4.
Vad som däremot inte påtalats är den minst sagt besvärliga och dessutom trafikfarliga utfarten från Rosvik mot Piteå, och detta i synnerhet då det gäller tung trafik.
Som bussförare, med ansvar för såväl passagerarnas som medtrafikanternas säkerhet, känns det som ett slag i ansiktet att Transportstyrelsen, ansvarig myndighet för våra vägar, aldrig eller högst sällan, före ombyggnationer av vägar och i detta fall en korsning, inte inhämtar synpunkter från yrkesförare som flera gånger dagligen passerar den aktuella platsen.
Istället hänvisar man till att bygget skett helt enligt gällande normer för så kallad 2+1-väg med mitträcke, och lastar över det fulla ansvaret på förarna.
Enligt vår mening ska istället ”normerna” anpassas till rådande verklighet på platsen.
Visst, enligt vägtrafikförordningen ska ett fordon av vilket slag det än må vara, framföras på ett sådant sätt att en olycka inte ska kunna ske. Men fordonsförare är människor av kött och blod, som i en viss situation kan göra en felbedömning.
Dessutom har jag som bussförare ingen möjlighet att påverka medtrafikanternas beteenden utan kan bara förlita mig på att dessa gör det rätta i varje givet ögonblick.
Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att korsningen Rosvik södra fått den utformning den nu har.
Vid utfart på E4 från Rosvik (vänstersväng) ska man som förare lämna företräde (stopplikt) för fordon från såväl norrgående som södergående trafik. En trafikdelare på E4 tvingar stora och långa fordon att göra en i det närmaste 90-gradig sväng, vilket gör att utfarten tar längre tid än om svängen kunde ”rundas av” en smula. Väl ute på E4:an i södergående riktning är vägen en-filig i cirka 100 meter innan det blir två körfält. Det gör att bakifrån kommande fordon snabbt hinner ikapp utan möjlighet att köra om och i värsta fall kolliderar.
Dessutom utgör den skarpa svängen vid utfarten att risken är stor att en buss eller lastbil tappar styrförmågan och kanar rakt fram i diket vid halt väglag som ofta råder under vinterhalvåret.
Fordonet riskerar att hamna tvärs över körbanan med de allvarliga följder det innebär.
Allt detta sammantaget gör att korsningen i fråga är en stor trafikfara som skapats genom att den byggts om på ett felaktigt sätt, helt utan anpassning till lokala förhållanden.
Istället för att lyfta blicken från skrivbordet och ta en titt på verkligheten som består av livlig trafik, terrängförhållanden, klimatförhållanden med mera tycks Transportstyrelsens tjänstemän helt förlita sig på gällande normer för hur en korsning ska utformas och då kan vi bara konstatera i efterhand att det mesta blivit helt galet.
För oss som dagligen trafikerar denna korsning är det varje gång ett helt onödigt riskmoment som med god planering och lyhördhet från myndighetens sida kunnat undvikas.
Tyvärr är vår undran inte om en olycka kommer att ske utan istället när!