Haparanda kan verkligen inte skryta med skolframgångar. Skolstatistiken är onådig. När åren går verkar målet ”Norrbottens bästa skola” bara vara rena fantasin.
Skollokalerna är under all kritik. Några klassrum i vissa skolor är sanerade, några inte. Utanför skoldörrarna finns, förutom rökande, vuxna ”elever”, också hundratals cigarettfimpar och annat skräp.
Det fattas behöriga lärare åtminstone i språk, idrott, naturvetenskapliga ämnen. Och, när det gäller undervisning, vad sägs om en språkgrupp där en lärare har franska och ryska samtidigt med sina elever!
Undantaget i eländet är Språkskolan, som med hjälp av de finska eleverna, som nästa alla kommer från bra familjer med utbildade föräldrar, höjer skolresultatet.
Under de närmaste veckorna kommer de finska politikerna att besluta om Språkskolans framtid. Beslutet blir lättare att ta genom att både politikerna och föräldrarna nu kommer att få information om den senaste installeringen av en ledande person inom Haparandaskolan; den ansvariga ( chefen?) för den framtida skolutvecklingens samordnande i Haparanda har utbildning inom äldreomsorgen. Denna ska också ansvara för elevhälsan. Personen har utbildning som personalvetare och har i sin utbildning pedagogik på cirka 30 poäng. Men all denna pedagogik är mot äldreomsorgen. Ingenting i personens utbildning handlar om barnens eller ungdomarnas utveckling, inte inlärning eller skola.
Det som allmänt krävs för skolutvecklingsansvariga och skolsamordnare är exempelvis följande: Utbildning som ger behörighet inom skolverksamhet, erfarenhet och kunskaper om inlärningsteorier, att känna till och i praktiken förstå de vetenskapliga teorierna och metoderna som är grunden till utbildning och undervisning samt god kännedom om barnens utveckling.
Har Haparanda kommun gett upp målet att utveckla barn och ungdomar under deras skolår och i stället börjat satsa på deras ålderdom? Det här personvalet kommer förmodligen att vara sista spiken i kistan för Språkskolan i Haparanda.