Länstrafikens bussar och körschema har under de senaste 30 åren (den tid jag kunnat följa utvecklingen) utvecklats på ett mycket positivt sätt. Bussarnas standard och komfort har utvecklats till en nivå där det inte finns något att klaga på.
När dessutom bussarnas förare uppvisar en körskicklighet och servicekänsla som ligger i topp har det varit en fröjd att åka mina arbetsresor Norrfjärden–Luleå/Sunderbyn.
Men säg den glädje som varar. Vid den senaste upphandlingen togs ett förödande beslut då man på bland annat linje 14 Piteå–Luleå satte in vad jag vill kalla ”stadsbussar”, det vill säga lågbyggda bussar för att göra det lättare att ta sig ut och in om man har svårt att röra sig.
Lovvärd idé och tanke i sig men dessa bussar har den uppenbara olägenheten att de inte passar för landsvägstrafik då de stöter och skakar oerhört mycket på grund av att det i dessa konstruktioner inte finns tillräcklig plats för stötdämpning och fjädring.
Dessutom har bussarna ett mycket högt och störande visslande, tjutande ljud från dörrar och drivlinor. På ett plant betonggolv eller en perfekt nyasfalterad landsväg kanske det fungerar men testa en tur med dessa bussar på Tväråvägen mellan Sikfors och Älvsbyn (linje 32) så kommer ni förmodligen på andra tankar.
Droppen som fick bägaren att rinna över för mig var när jag åkte med sjukresebussen mellan Piteå och Sunderbyn (linje 18) och upptäcker att det är samma typ av buss samt blir varse att dessa busstyper saknar toalett.
Att toalettbehovet möjligen inte har så stor betydelse när det gäller unga, fräscha medelålders män och kvinnor samt skolungdomar som åker cirka en timme per tur är möjligen en sanning.
Men att sätta äldre sjuka personer (många gånger medicinerade med urindrivande medel) i dessa bussar där resan från bostaden till och från sjukvårdsinrättningen i praktiken tar ett par timmar tycker jag är ansvarslöst.
Den tredje gruppen jag värnar om i detta sammanhang är de chaufförer som hela arbetspass sitter i dessa skakmaskiner med drag och sus från dörrar, fönster och drivlinor.
Min vädjan är: Skräm inte bort de som funnit bussen vara ett fint transportalternativ. Återgå till tidigare modeller. Jag förutsätter att det går att hitta dessa med en handikappvänlig in- och avstigning.