En gammal person i en by utanför Luleå, tillhör en liten församling i byn.
Personen (X) har varit medlem länge och varit aktiv både praktiskt och med pengar.
Nu när X är gammal och ensam, är det ingen från församlingen som hör av sig. Inget besök, inget telefonsamtal, inte ens ett kort.
Men – när församlingen behöver pengar, då får X besök. Tomma kuvert har lämnats förmodligen med syfte att X ska fylla dom med pengar.
Förmodligen har de haft gudstjänster den senaste tiden men X har inte blivit kontaktad. Inte förrän det är problem med församlingshuset. Då hämtades till och med X av en församlingsmedlem.
Väl där var det ingen som frågade hur X har det, ingen som pratade med X.
Kan bara säga: Vet hut och skäms!
Var är den kristna grunden? Ska man inte ta hand om varandra?