Älgen, skogens konung som idag fått stämpeln ”parasit” i skogliga kretsar, har genom skogsbolagens försorg svårt att hävda sin existens. För några år sedan blev vi pådyvlade det viktiga i hur och vilka älgar som skall sparas och vilka som skall skjutas, allt för att ha en livskraftig älgstam med fina trofédjur. Detta fick vi inpräntat genom olika skrifter och planscher av olika typer av älgfamiljer där vi skulle lära oss att skjuta rätt.
Jaktsätt, röda band, skjutprov, deltagarlistor, gästkort, jaktledarens betydelse samt etik under jakten var också i fokus. Idag är största fokus att med alla till buds stående medel urskiljningslöst skjuta bort vilka älgar som helst, dessutom på vintern, med upp till en meter snö, med tvivelaktiga metoder och välplogade skogsvägar.
Vinterjakt kallas numer ”jakttidsfönster”. Att skjuta första älg som dyker upp kallas numer att skjuta enligt ”skogfallande”. Vadan dessa fina ord? Vart tog alla fina planscher och etiken och moralen vägen? Har de bytts mot en obehaglig hotbild som jägarna känner av, skjut mer eller...? Tilldelningarna på många områden är en ”SIFFRA” omöjlig att fylla, annat än med ”jakttidsfönster” och ”skogfallande” avskjutning. Är det rätt sätt att förvalta en kraftig älgstam?
Denna nya avskjutningspolitik ”måste” följas för att älgen förstör och kostar för mycket, trots att vi alla jägare ”svartjobbar” som ”älgsanerare” bra många dagar varje år och dessutom betalar en rejäl slant för detta.
Betesskadorna på tall är tydligen enorma, lönsamheten för liten (när är den nog stor ?) för den som är chef just idag. Älgen som parasit måste saneras, hand i hand med att Contortatallen ogräsbekämpas?
Följande vore intressant att veta, jämförelsevis: vad har fiaskot med Contortatallen kostat skogsbruket? Alla dessa ofantliga ytor som sedan slutet på sjuttiotalet, enbart har kostat. Dessa marker som på 30 – 40 år tillfört mindre än myrmarkerna, men kostat mer och duger inte ens som mat åt djuren, enbart skydd. Myrmarkerna har i alla fall gett bete åt djuren, hjortron åt flitiga bärplockare. Vilka fina tallgallringar vi hade haft utan Contortan, fina viltbiotoper med aptitligt lövinslag. Nu flisas Contortan hejvilt till kalytor, för nyplantering. Vad är månne prislappen för hantering av dessa marker som inte förräntat sig ett öre under denna tid, och har länge kvar till en första gallring, av förhoppningsvis nyplanterad Svensk tall? Vinterälgarna har på många ställen tvingats in på begränsade tallplanteringar för att överleva, områden omgärdade av oaptitliga, sterila Contortaplantager eller kalytor.
Inte en enda problembild presenteras i medierna om Contortan, skogsbrukets största misslyckande i modern tid. Men SKOGENS KONUNG, det är en parasit! det får alla veta.